Husbonden åkte till jobbet i ottan, den där da’n. Han hörde om mordet på radion, slängde sig på telefon och väckte mig med ett ”Olof Palme är mördad!” Va! Mördad? På tv:n malde den brutala sanningen om och om igen…. Statsminister Olof Palme är mördad. Nyheter, minnesprogram, nyheter, uttalanden av kändisar, polisen… allt i en enda röra. 

Det är ’högern’ som har tagit honom, tänkte jag direkt. Det är högerkrafter som ligger bakom det här. Det hade varit väldigt hätskt i politiken länge mellan Palme och högerpartiet. Palme var vår sista utpost för att hålla de krafterna tillbaka. Olof Palme var en klippa och så länge han fanns i livet fick de fria marknadskrafterna inte fäste i landet. Så tänkte jag.

Ingvar Carlsson som tvingades gå in som statsminister sa: ”Efter detta kommer Sverige inte att bli sig likt”. Så sant som det var sagt!

Jag skulle jobba den dagen och bevaka öppnandet av Byns sprillans nya vårdcentral. Massor av folk, pompa och ståt… hur skulle nu detta avlöpa…? Med två svenska flaggor på halv stång blev stämningen såklart dämpad vilket återspeglades i mitt reportage. Senare gick jag till socialdemokraternas lokal och skrev mitt namn i kondoleansboken.

25 år har gått. Vi som var med har våra egna minnesbilder av den dagen. En riktig sorgens dag för hela Sverige. På Palmes tid levde samhällsdebatten - nu är den död. Palme stod upp för sina idéer och förde ett samtal med folket om demokratisk socialism. En sån ledare får vi aldrig, aldrig mer. Lilla Huset sörjer honom än. 

Gamle statsministern Tage Erlander lär en gång ha sagt följande: ”Man måste hålla kapitalismen i örat, annars får man hänga efter i svansen”. Där är vi nu.

Retrospektiv afton. Saknaden efter Ulrik (en vecka sedan i morgon) fick mig att titta på bilder och skriva en liten dagbok över hans sista fyra år med tilltagande krämpor. Man vill ju minnas RÄTT.

Tillbakablickandet gällde även bloggen. Brukar kika på gamla inlägg via länkarna för ett, två och tre år sen och finner att det mesta upprepar sig. Lite tjatigt, men så blir det ju när man summerar vad som händer om dagarna.

Studerade också besöksstatistiken där man kan utläsa vilka sökningar som lett besökare hit. Ämnen som nästan dagligen året runt leder besökare hit är fågelnamn, babuschka, snöstormen 17 november 1995, tumartros och ansiktsförlamning till exempel. Verkar som om många drabbas av ansiktsförlamning - man känner sig i gott sällskap.

Har störtdykt mentalt efter Ulriks bortgång, Stora Tröttheten är över en igen - nån som är förvånad;-) Är utless på denna förlamande trötthet. Konstigt nog var det inte så många sökningar på kroniskt trötthetssyndrom...

Nå... idag var både Sigrid och jag extra dystra och trots att ryggen ropade efter värmedynan gav vi oss ut på ljusterapi. Både sol och snö - DET måste väl hjälpa, tänkte jag. Märkligt vad hundar kan få en att rycka upp sig... Bara tre minus i solen. Ryggen kändes aningen bättre av detta (visste jag väl).

Husbondens bil bluddrar och går illa, verkar vara tändspolen. Den bilen 'äter' sådana. Tur han inte tog min till jobbet idag, ty jag fick åka efter med kvarglömd matlåda...;-) Hoppas bilmeken tar bilen snabbt, för jag ska på vårdbesök i veckan.

Köpa eller köpas, det är frågan. Sedan reklamen intog Bloggplatsen i oktober 2009 har jag slitit med frågan. Uthärdat intrången, försökt blunda för dem som ett traffickingoffer, låtsas att de inte finns... men nu var de så påträngande att jag tänkt om och KÖPER MIG FRI.

Det bär mig emot. Det är så fel det kan bli. Det är marknaden som ska betala för att få synas... och det gör dom ju. Men det är ju INTE VI bloggare som får pengarna. Däremot är det VI som ockuperas, våra texter som 'invaderas' och tidvis utsätts för 'övergrepp' med gulmarkeringar och länkningar - eller 'våldtas' med transparenta budskap över texten osv. Inte utan att man kände sig prostituerad. Nu är det slut på det.

Vad är det värt, frågar man sig. 200 kr för ett år är villkoret. Räknar så här: Eftersom jag skriver ut varje blogginlägg och sparar i pärm kostar det en slant per år i bläck. Bläckpatroner är dyra och odryga. Med denna blaffereklam som följer med på utskriften VARJE GÅNG kanske kostnaden når upp till 200 kr per år i bläck, typ... So what...? Varför inte låta udda vara jämnt, liksom.

Så jag föll till slut... jag gick på det... jag gjorde't...

Trodde det aldrig, men nu har Bloggen BETALAT för att slippa reklam! Så det så.

Sagt och gjort. Det var över på ett ögonblick... plingplong i mobilen bara, knackade in koden och borta var eländet. Tänk om offren för trafficking kunde köpa sig fria lika lätt...

Bloggen önskar alla som tittar in ett Gott Slut och ett Gott Nytt År.
Hade tänkt skriva nåt mer djupsinnigt men Vännerna är redan här.

Ha det nu så gott det går

så hörs vi nästa år.

Sökt länge, hittat idag. GLAD.

Å harrejösses, nu sitter man här igen. För sent. Sommaren är förrädisk, det blir dåligt med sömn, det gör det.

Nu fastnade jag i ett chatt-test hos Expressen som jag bara MÅSTE göra. Och fick 10 rätt av 10 - och jag som aldrig ens chattar! ALDRIG NÅGON GÅNG, ALDRIG NÅGONSIN. Måste vara illavarslande. Dags att dämpa datoranvändandet...?

Testa själv HÄR den som vill. Det är liiite kul ändå. Och det man inte kan får man lära sig i facit. 

54721 personer har gjort testet.

Nu väljer alla damcykeln. Läser i Gefle Dagblad att damcyklar utan stång säljs allt mer även till män. Tacka kvinnorna för det! Utan oss hade cykeln aldrig vidareutvecklats.

Äntligen har männen fattat och Husbonden må vara en föregångare. Till Lilla Huset inköptes var sina damcyklar för 16 år sen, redan 1994.

Husbonden hade alls inga problem med mansrollen utan insåg raskt att damcykeln är betydligt enklare att stiga av och på. Då (kanske även nu?) var alla herrcyklar därtill idiotiskt utrustade med krokigt tävlingsstyre avsedda för framstupa liggläge, supersmala racerdäck och sylvass racersadel. Samt 15-20 växlar till ingen nytta. Den som ville promenadåka och se sig om var hänvisad till damcykeln med präktig sittvänlig sadel och rejäla däck, det var då för väl.

När cykeln utvecklades under 1800-talet cyklade bara män. En artikel i Wikipedia beskriver cykelns historia och dess olika utvecklingssteg och avslutar med att cykeln var "färdigutvecklad" vid 1890-talet. SÅ ICKE ALLS... herrcykeln med stång är för länge sedan en förlegad modell.

Artikeln glömde den viktigaste utvecklingen av alla, för sen kom den perfekta damcykeln år 1900 - utan stång - tack vare kjolbärande kvinnors behov. Att cykeln därmed nådde sin fulländning bevisas nu av att allt fler män köper damcyklar.

Men det skulle ta ETT HELT SEKEL innan männen mognade fram till att könsrollen inte sitter i stången. Grattis!

Ett högst njutbart program sågs i Kunskapskanalen i går kväll. "Mästerverk i papper" besökte några proffs i Japan, Frankrike, Israel och USA som kan det här med origami. Ja, dom hade verkligen gjort hobbyn till vetenskap. Med fantasi, vilja och tekniskt kunnande går det att förvandla ett pappersark till nästan vad som helst. Vi såg mänskliga ansikten avbildade där veck på speciella sätt framställde personlighetsdrag som rynkor mm. Vad sägs till exempel om figuren på bilden ovan. Det gäller "bara" att kunna vika det på olika sätt. Mycket sevärt!

Men... det ligger tyvärr inte på Svt Play, men reprisen går i kväll Kunskapskanalen kl. 23.00 Se det! En fantastisk timme väntar.