Nya barnbarnet ska heta Oliver. Alla berörda har nickat bifall. Han är två månader nu, och har äntligen vaknat. Enligt modern ett mycket förnöjsamt barn - äter och sover. Men Husbonden fick vänta tills nu med att se barnbarnets ögon. Nåja, gossebarnet kisade lite vid förra träffen - alltid nåt. Nu var det lite mer liv i den lilla varelsen. Tittade sig omkring en stund, fick mat, gäspade stort ett par gånger för att på nytt glida in i Morfei armar.
Betydligt mer liv var det i Stella. Fattas bara. Storasyster är två år och två månader, snabb som en reptil och jag vet inte hur fort golvet fylldes med leksaker. Den rosa ponchon vi hade med oss föll i smaken. Hon tog av och på flera gånger alldeles själv. Behändigt med kläder utan besvärliga ärmar! Stella har nyligen varit och modellat för klädfirman Rabalder. Och gjort succé... De bilderna väntar vi ivrigt på. Den lilla linslusen tycker det är roligt och hade varit så följsam, berättar modern. "Fota" är ett av orden hon använder ;-)
Ponchon är virkad av min vän textilkonstnärinnan Cecilia. Den var inget att tveka på. Slog till direkt. Som gjord för lilla Stella.

Erika
5 september 2013 09:44
Åhh de här små liven, litet eller lite större. Visst är dom goa var och en på sitt vis. Ponchon är verkligen fin och passar den lilla flickan alldeles utmärkt, så fin hon blev i den. Oliver är et vackert namn på den lille. Själv fick jag ytterligare ett barnbarn alla hjärtans dag. Han döptes nyligen och jag fick tag i fina dop presenter som uppskattades väldigt mycket. Jag letade och letade efter " Min första bok" en alldeles speciell bok inte som det flesta ser ut med konstiga motiv utanpå. Till slut hittade jag en vacker bok med Elsa Beskow motiv. Det var nog det finaste jag sett på bra länge. Så mycket mer inuti boken som den lille kommer att göra allt eftersom. Jag är själv uppfödd med sagor av Elsa Beskow. Denna gång var det min dotter som förärade mig ännu ett barnbarn. Jag har nog aldrig tidigare sett en mamma som är så lycklig över sitt barn som hon. Ögonen strålar över förmånen av att har fått honom i sitt liv.
Tack för din kommentar för lite sedan. Alltid glad över ord från dig, även om jag själv inte varit aktiv under snart ett år. Men allt har sin förklaring sin tid att komma igen. Livet kastar boll med mig och det är svårt att resa sig igen efter olika saker som sker och ännu sker. Men en dag ska det kanske vända.
Önskar dig en bra dag. Sensommarvädret står sig ännu!
http://enstrimmaljus.blogspot.se
Margus
5 september 2013 22:16
Så roligt med ett livstecken från dig. Undrar hur du har det och vad som hänt. Vi får väl maila - om du orkar.
Ja du, dessa ungar... Verkligen roligt att följa utvecklingen. Vi måste snart ut och leta doppresent också. Elsa Beskow är en klippa. Ett bra tips. Vi får se vad det blir.
Denna mamman är också överlycklig och vill nu bara vara hemma med barnen så länge som möjligt, vilket vi uppmuntrar. En viktig tid som aldrig kommer igen.
Ha det gott, tills vi hörs!
Margus
5 september 2013 22:19
Javisst, är det härliga miner.
Åh... har fröerna kommit...? Så roligt.
Margus
7 september 2013 08:57
Hon blev faktiskt det, och det är ju alltid kul.
Väninnan
8 september 2013 19:30
Mor- och- barn- bilder, så fina så jag finner inte ord. Den söta ponchon gör inte det hela sämre.
Margus
8 september 2013 20:36
Jo, de är verkligen glada och goa.