En stilla och spänd förväntan. Euforiskt bubbel inombords. Lite elektriskt laddat, sådär. Som när man ser fram mot att nåt fantastiskt ska hända. Jag är laddad. Husbonden kände det… ”Du ser fram mot att pröva, eller hur?” Samtidigt nervös. Vågar knappt trycka på knappen… ifall det inte fungerar. Ifall jag ska bli besviken. Suger lite på det än så länge. Har väntat ända sen middagstid. Nä, jag skriver nog ett inlägg i bloggen först.

Det handlar förstås om filmteknik. Igen. Helgens rådbråkande bland sladdar och manualer har lösts. Hivade upp kameraväskan laddad med sladdar och kamera på disken hos Byns datashop: ”Vad är vad… kanske en firewire behövs…?” Johan tittade med kännarmin på DV-kameran, pekade på den lilla luckan märkt DV, nickade och sa: "FIREWIRE". Kikade på min handgjorda skiss över datorns baksida med den markerade kontakten: "FIREWIRE". Bubblet inom mig steg. Han sträckte sig efter en förpackning. ”Får jag pröva för säkerhets skull”, sa jag. Skeptisk efter alla nitar. Jojomän, den passade. Hemförde trofén i ett lyckorus. Ooooo… nu ska det kanske lyckas….!!

Alla onödiga kopplingar har sopats undan. Nu ska det räcka med EN. Allt är framdraget. Och hopkopplat. Stilla väntan.

Bloggens läsare har säkert egna erfarenheter av sladdeländet under arbetsborden. Trångt och bedrövligt och ett virrvarr som ger lätt ångest. Stön, stånk och pust. Aj, slog man i huvudet också. Och aj…knäna. Man ligger på rygg, på sidan och sitter på knä - halvstrypt av hängande sladdar. Och rätt som det är så sitter man på ficklampan… Glasögon fastnar, faller av och hamnar fel. Hur man än försöker fästa upp kablarna är det alltid några som behöver ’svängrum’ och dinglar fritt. Och efter detta… en stilla euforisk väntan. Snart är det dags.

 

Kjell E

3 april 2012 10:27

Mycket sladdar blir det...
Och damm samlar de också.
Men nu håller jag tummarna för att det ska lyckas.
Vilken befrielse i så fall.

http://www.nabbsjuan.bloggplatsen.senabbsjuan.bloggplatse

Margus

3 april 2012 17:17

Tack, dina tummar kanske hjälpte! Det HAR lyckats. Nygammalt filmmaterial omhändertas. Nya filmer kan skapas. Halleluja. Fritiden är räddad.

 

Ruth

3 april 2012 21:11

Haha, kan inte annat en skratta åt ditt kämpande, jisses så många sladdar, hoppas det lyckas när du skall slå igång allt, hoppas inte det blir kortslutning i maskineriet.
Du ger dig aldrig, vilken tekniker du är, beundra dig skarpt.
LYCKA TILL !
Kramen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

3 april 2012 23:13

En vacker dag kommer nog även jag att skratta åt saken, men inte just i kväll. Ett steg fram, två tillbaka. 'Tekniker'... hihihi... Högst motvilligt, det vill jag lova.
Tack, och kram tillbaka.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...