Direktlänk till inlägg 27 januari 2012
Vilken härlig dag! Sossarna är sams. Radion har haft maratonsändningar och i en lång direktsändning på TV gavs en formidabel uppvisning i familjär sammanhållning i en atmosfär av värme och harmoni. Allt andades gemenskap. Alla kända namn var där när Stefan Löfven valdes till partiordförande. Göran Persson, Ingvar Carlsson, Jan Eliasson, Thomas Bodström m.fl. och inte minst Håkan Juholt. Sossarna kan när dom vill.
Trevligt att se. Lika trevligt som det varit otrevligt att se splittringen som pågått så länge. Sverige är inte sig likt utan en stark socialdemokrati. Alla blir vilsna när S velar. Och detta var förstås ett spel för gallerierna. Med lyckad regi. En turbulent vecka med abonnemang på medias intresse slutade väl… så långt. Nu återstår bara resten…
Lilla Huset rördes hur som helst till tårar av att se Håkan Juholt där ”mitt i familjen”. Han ska minsann inte gömma sig! Han har inget ont gjort. Han sökte inte ledarrollen. Han ställde upp och gjorde sitt bästa. På sitt sätt. Och gav rörelsen hopp. Stort hopp. Tyvärr skadeskjuten av sina egna. Det minsta man kan begära efter den behandlingen är att partiet ser till att han landar mjukt.
Allra finast var det när Stefan Löfven i talet framhöll sina företrädares insatser och som allra först gav Håkan Juholt stort erkännande. Där blev det särskilt varmt i hjärtat. Ty vad Juholt fått utstå i mediedreven är rent omänskligt. Löfven sa:
- Du har med din entusiasm och talekonst tillfört arbetarrörelsen politiskt självförtroende. När jag ser dig, Håkan, tänker jag på den store agitatorn August Palm. Jag ser fram mot att du fortsätter att bidra för partiet.
Hoppas bara partiet menar allvar.
----------------
Lilla Huset blev dock mäkta irriterat över den plötsliga öppningen mot europakten. Vänsterpartiet är den pålitliga kraften för att kursen ligger rätt. S borde ha vägrat Reinfeldt stöd för fortsatta förhandlingar. Svenskars motstånd mot euron är just nu större än någonsin. Fatta detta, sossar!
----------------
Alldeles särskilt trevligt var det också att ha Vännerna på middag idag. Vi introducerade stekt lever med gräddsky. Väninnan som haft äcklande minnen av lever från barndomen har hela livet vägrat befatta sig med denna goda rätt. Vilket lett till att hennes husbonde, som älskar lever, fått avstå... Ock, ock, ock, vilken olycka. Vi tyckte nu att det var dags att bryta denna barriär. Och si... Väninnan smakade och besegrades. Fann det hela gott. Ger mig den på att det hamnar på deras meny framöver.
Ungnötslever ska det vara. Knepet att hantera sladdrig lever är att skära den halvtinad. Då får man raka stadiga skivor som är lätta att manövrera. Ingen blötläggning i mjölk, ingen redning med vetemjöl. Det där anser jag vara föråldrat. Kryddning med salt, peppar och timjan. Kaffegrädde till gräddsky.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|