Flera koltrastar har återvänt. Bara att se deras studsande och knyckar med stjärten är glädje nog. Kvickt susade de omkring i buskagen och intog förfriskning i dammen. Tjeck-tjeck-tjeck, lät det runt husknuten. Välkomna allihop!

Ormvråken kom seglande från skogen. Gled fort med vingarna helt stilla, rakt emot mig. Nästan framme vred han på huvudet och kikade ner på mig (hej där!), knyckte till med kroppen utan minsta vingrörelse och lät sig föras i sidled ut över åkrarna. En härlig tid väntar nu.

Skönt att vi snart ställer om klockan så man kommer upp i tid med fåglarna. Vill inte missa några upplevelser i år, känns det som. Nu är det efterlängtat.

Vännerna var här på kaffe med Sigrids bror. Toste såg till en början lite vilsen ut när ingen Ulrik dök upp. Men han fann sig och fick istället sitta i knä för att kunna se marsvinen. Han blev då sällsamt allvarlig och stillsam medan han studerade livet i deras lägenhet.

Gårdagens årsmöte med PRO gav en ny erfarenhet. Som föreningsmänniska har jag genomlevt många årsmöten men aldrig förr att man avbryter pågående förhandlingar för vårsånger! Åsidosättande av mötesdisciplinen, tycker jag som menar att möten är möten – och sång är sång. Antagligen är jag, som en av de yngre i föreningen, gammeldags…(?) alla regler ska ju trotsas numera.

 

Erika

17 mars 2011 17:58

Året gick snabbt, till ännu en ny framskruvning av våra klockor. I år ska jag verkligen upp med tuppen, inte en enda min ska går till spillo, som det gjorde förra året under många månader.

Någonstans är jag fullständigt vettskrämd att det ska sätta igång igen, exakt den månaden som det gjorde förra året. Det var så helvetiskt fasansfull att jag aldrig glömmer detta nattsvarta helvete som satte klorna i min kropp. Något så hemsk har jag aldrig upplevt i livet. Jag klara inte längre av att se bilder jag tog från Säterstampen, det var då det började så smått när jag var där nere i centrum den dagen.

Vi ska ju också släcka ner nu på lördag en timme från 20:30-21:30 om jag inte är fel ute. Förra året släkte jag allt i bostaden. Ingen tv gick eller dator precis allt var släkt. Är ju det som är meningen om det ska vara till någon nytta.

Vinkelevink

http://mintidmittliv.bloggplatsen.se

Margus

17 mars 2011 23:21

Sant, Erika. Inte en minut till spillo. Förstår din fasa, men vi måste se positivt på allt och hoppas det inte kommer tillbaka.
Här släcks dock inget på befallning. Har inget att 'sona' klimatmässigt. Kör knappt bil, flyger inte, kör inte racertävlingar, lever energisnålt. Släcka lampor är till för dem som missbrukar planetens resurser. Menar jag. Ha det gott.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...