Resterna av min ansiktsförlamning läker fortfarande – nu efter åtta månader. Förra månaden ryckte det i näsvingen, denna månaden är det ögonslockets tur.

Nerverna drar ihop sig längs med ögonlocket, det går liksom i vågor och känns som om locket drar ihop sig på längden. Ungefär som när man tar tag i ytterkanterna och drar ihop så att det lyfter från ögat. Obehagligt. Mycket ska man få uppleva…

Ingen ser vad som pågår, men känslan är desto jobbigare. Inte visste man att det gick nerver på längden där. /Se bild - vita linjen/

Dessa nervimpulser har pågått som mest oavbrutet i tre veckor, hela dagarna. Nu har det lugnat sig något. Noterar detta mest som hjälp för dem som söker fakta om ansiktsförlamning.

Många söker på nätet om ansiktsförlamning vilket tyder på att detta är frekvent förekommande. Fick häromdagen en kommentar om en stackare som haft det TRE gånger. Det är bara too much för EN människa. Det måste vara väldigt sällsynt.

 

Ruth

21 maj 2011 22:03

Huvva så jobbigt och obehagligt det måste vara att gå med ryckningar dagar igenom och man kan inget göra åt det. Man får trösta sig med att det är till för att göra allt bättre till slut, mycket skall man stå ut med. Lider med dig.
Kram

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

22 maj 2011 21:15

Det är hursomhelst intressant att följa - så länge det går åt rätt håll. Det tar tusan så mycket längre tid för läkningen än när proppen gick ur... Då gick det fort.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...