Satt i solen en stund och hörde plötsligt HJÄRTSKÄRANDE skrin från grannens getter. Nä nu… tänkte jag, nu har ormvråken gjort slag i saken. En ovanligt stor sådan hade stunden innan sniffat på låg höjd över fälten där getterna drar lösa omkring i flock.
Tittade bortöver där skriken oupphörligt ekade. Var nu övertygad om att det värsta faktiskt hade hänt. Strax syntes två av minstingarna skrikande kämpa sig uppåt och sen kasta sig med dödsförakt utför ett högt (för dem) stup. Och sen i raketfart, som vore de jagade av dödens käftar, rakt ut på fältet där flocken betade fridfullt utan att ens undra vad som hänt. Undrar än om det var ormvråken som skrämde dem.
Bilden från farmartiden, min Lurifax.

 

skogsfrun

15 april 2007 23:28

Getter har alltid intresserat mig men kolliderat med trädgårdsintresset. Vet ju att de inte är kräsmagade;) Kloka som hundar men inte med samma ambition att vara oss till lags. Har jag rätt getfarmaren?

Funderar över killingarnas beteende -utbrott av livsglädje, en orm, plötslig abstinens efter mamma mjölk? Jaa ibland kan man bara gissa.

http://barasaras

 

margus

16 april 2007 14:06

Ja, du... det kan förstås ha varit precis vad som helst, men det var inget vanligt övergivenhetsrop den saken är säker.
Getter ja, jag älskar dessa underbara djur. Egensinniga till tusen, roliga, påhittiga, nyfikna... you name it. Vi nöjer oss med att se dem i djurparker numera. De går ju inte att hålla inom vanliga hägn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...