Thomas och Sussie har gosat med varann idag. Nej, hon är nog inte bättre i foten och sitter oftast för sig själv. Men så satt de plötsligt tillsammans på tjocka repet och plockade varann och kelade. Faktiskt vid två olika tillfällen. Och Sussie lyckades hålla balansen trots sin skadade fot. Det var dom värda!

Några ägg har kläckts i nymfholkarna. Föräldrarna trycker hårt därinne men man kan vid besiktning se små skalbitar vid sidan om, och då vet man... Dessutom går det åt en del kokt ägg.

Nu hörs matningen av risfågelungarna i holkarna. Härliga ljud. Precis som det ska låta i barnkammaren! Men det är inte lika roligt som när kanarierna matas, där allt sker så öppet. I holkarna är det slutet och skyddat. På maten är det strykande åtgång.

Kvar i mentala ryggsäcken ligger nu ett enda ärende och skramlar. Ett nytt överklagande till Försäkringskassan för kompisen AL. Det ska väl gå på rutin, hoppas jag. Dock togs idag en mellandag för att känna mig ledig - samt njuta av snöfallet. Husbonden tog ledigt från veden och bakade bullar och sockerkaka. Lyxigt.

 

Ruth

28 februari 2012 00:21

Gott att läsa om Thomas och Sussie tänk att dom har hittat tillbaka till varandra, hon lär sig säkert att leva med ett fungerande ben. För ett par år sedan så var här en kaja hela sommaren med ett ben och det fixade hon fint. Roligt med liv i barnkammaren, men mycket jobb för er också, det är många munnar att mätta.
God natt vännen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

28 februari 2012 15:56

Man ömmar särskilt för sina 'sjuklingar'. Ett handikapp går ju att leva med, hoppas att det 'bara' är det och inget värre. Bara tiden får utvisa när de inte kan berätta själva.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...