Nu har han skrämt oss ordentligt, lille Gammelman… 105-åringen (eller.. kanske 110 vid det här laget). Ulrik matvägrade om morgnarna…

Jaha, nu börjas det, tänkte vi. Nu har stunden kommit. Förberedde oss på det värsta. Vet ju att det nalkas. Varje månad är på nåder i den här åldern – 14 år och 8 månader.

Han har ätit uppblött torrfoder i hela sitt liv – utan mankemang. Nu äcklade han sig över maten i någon vecka, men åt i alla fall upp till slut. Både mat och medicin. Men en dag var det stopp. Han kunde icke förmås att ta en enda tugga. Såg ut att vara spyfärdig. Extra skinkbitar funkade ett par dar. Sen tog han bara skinkan men ingen mat. Medicinen fick ges i skinka och svaldes hel.

Tumör i halsen? Eller "bara vanlig" tandvärk? Halsinfektion? Veterinärbesök? Tankarna gick i alla riktningar. Men han åt ju på middag… Vi prövar pannkaka först. Och makaroner. Tänkte vi. Och så skedde.

Makaroner slank ner lika lätt som förr. Pannkaka också (det äter nog även en sjuk hund). Så prövade jag torrfoderkulorna utan vätska, bara för att se. Guess what? Han mumsade begärligt i sig alltihop! Tuggade så det krasade i tänderna! Svalde utan problem! Ha!

Ingen tandvärk där. Inget halsont. Jippie.

Ulrik hade bara bytt smak på gamla dar. Lättnaden var stor. Efter 14 år och 8 månader har man rätt att byta smak. Nu äter han makaroner o.dyl på morgonen (med medicin) och torrfoder till middag.

Och livet rullar vidare. Ett tag till…

---------------------

Hur räknar jag åldern i hundår? Första året = 14 år. Sedan 7 år per år.

En annan metod säger: Första året = 14 år. Sedan 7 år per år till och med 10 års ålder. Därefter 5 år per år.

Man finner på internet en mängd olika sätt att räkna hundår på. Några är helt vansinniga. Andra är bättre. "Min" metod passar västgötaspetsar, tycker jag.

 

Väninnan

10 juni 2010 22:22

Makaroner, pannkaka, torrfoder. Härlig meny för go'e Ulle.
För övrigt vill jag helst inte tänka tanken...

 

Jenny

12 juni 2010 02:26

Fyttirackarn och skrämmas på det viset, Ulrik!
Tänk på mattes och husses hälsa...(;

Ja.....vad sjutton GÖR man när dom blir så gamla och inte orkar mer..?
Man älskar ju dom som små barn, och kan ju inte tänka sej ett liv utan dom.
Fasar också för den dagen när våra inte längra ska orka trampa på vår jord...Huvva!

Krama Ulrik!!
Jenny

http://peacerosen.blogspot.com

 

skogsfrua på dal

13 juni 2010 20:44

Hoppas Ulrik får njuta ålderns höst länge än och med rätta frossa lite extra. Roligt med matglada hundar, Ninna västgöte 8 år äter inte alltid sin frukost men hon är lite* rund och har tydligen bättre förstånd på att hålla igen än matte.

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...