Tillökning väntas vid dammen. Två snokar parade sig i morse och jag hade chansen att föreviga detta. Lite svajigt, hade inte tid att leta upp något stöd för kameran. Inte lätt att frihandsfilma, måste ju andas. 

Bäcken porlar och nymferna håller morgonkonsert men annars är det stilla och tyst som en sommarmorgon ska vara. Mot slutet ser man snokarnas huvuden som tittar upp för de har nog blivit varse att jag står där. Precis när kameran stängts av var de klara. Släppte taget om varann och smatt till så var de borta i grönskan. Sånt ser vi inte var dag.

Solen flödar och vi passar verkligen på att vara ute. Ormvråkarna seglade i skyn hela dagen. Har fortfarande inte skaffat nåt längre tele, annars hade det blivit pangbilder när han ryttlade och störtdök. Bästa bilden blev när han lyfte från åkern igen (genom plankbrädorna). Ser inte om han har nån fångst i klorna.

För övrigt har jag brottats med en stickig kaprifol som skulle beskäras. Vedartade tjocka stammar som växt fast i spaljén fick klippas ned bit för bit. Likadant med hortensian som slingrat sig in mellan hängrännor och täckt ett helt fönster på Lilla Huset. Den var mjukare, tack och lov.

Som svar på en fråga är dammen fyra meter på bredaste stället längs plattgången och kanske sex meter lång in mot höger i bild mot den vinterskadade bambun.

 

Erika

6 juni 2010 10:21

Det var en trevlig tillställningen du fick bevittnar där. :) Allt som frångår det gamla vanliga är alltid roligt att får tar del av. På tal om snokar, så var sonen och jag på väg till CityGross häromdagen. Vi gick en genväg där området på båda sidor var träd och mer skogsrelaterat. Vi går där och resonerar när han plötsligt säger...en orm...var då hojtar jag och skundar på stegen ordentligt fort. Jag hade flipp flopp på fötterna där av att jag satte fart. Jag såg nämligen färgen på den i ögonvrån och trodde det var en huggorm. Men det var en kopparorm fullvuxen och silverfärgad. Jag har aldrig sett en kopparorm i den färgen, därav att jag trodde det var en huggorm. Hemvägen togs det en annan genväg. Vet inte om en kopparorm hugger om den blir skrämd eller trängd. Oavsett vill jag inte har en sådan kring benen.

Vinkelevink och har en solig och fin dag.

http://mintidmittliv.bloggplatsen.se

 

skogsfrua på dal

6 juni 2010 17:12

Lyckost! Ormparning är nog få förunnat att få skåda. (Jag har sett en huggormsfödsel.)
Fasligt va de höll på länge och slingrade sig, riktigt vällustigt såg det ut minsann;-)

http://barasaras.bloggplatsen.se

 

Elisabeth

6 juni 2010 18:31

Fantastiskt, att komma precis i rätt ögonblick. Härlig film! Förresten, du får gärna komma och bada vid "våra" klippor!

http://belara.bloggplatsen.se

 

Ruth

6 juni 2010 21:31

Vilken lycka att få uppleva denna kärleksakt, det är inte många förunnat, inte dårligt att kunna filma hela akten.
Så fint det är omkring fiskdammen, stor är den också så där trivs fisken och förökar sig säkert under sommaren. Du lever ett rikt liv med djur, fåglar och natur.

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

Marianne

9 juni 2010 19:12

Vilken slingrig upplevelse och sedan ha kameran med. Dammen är mycket vacker och det måste ligga många timmar jobb med att få den så fin.
ha det gott

http://www.ekoxenskennel.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...