Dagens Bottennapp står centerpartistiska Hallands Nyheter för som sågar de nya förslagen med graviditetspenning under 30 dagar före beräknad förlossning samt rätt till tio dagars särskild närståendepenning för den som förlorar en anhörig.

Tidningen föreslår i sin ledare istället "att det är fullt möjligt att ta ut föräldrapenning redan före förlossningen". Tidningen skriver också om närståendepenning att "Det är långtifrån säkert att en automatisk rätt till betald ledighet är det rätta. […] Tvärtom kan det nog vara bra att någon del av dagen vara i ett socialt sammanhang där saknaden inte dominerar."

OM kvinnan tvingas ta av föräldradagarna FÖRE förlossningen innebär ju att det för henne blir färre dagar tillsammans med barnet. Jag tror Diskrimineringsombudsmannen får ta Hallands Nyheter i örat.

1829 revs av rovdjur i 17 av rikets län totalt: 465 hästar, 3108 nötkreatur, 19104 får och getter samt 2504 svin. Ska vi ha det så igen? Förföljelsen av varg gjordes inte för ros skull utan i rent självförsvar mot rovdjuren som på 1829-50-talen närmast var en landsplåga. Att delta i vargdrev och hålla nät eller varggrop var en lagstadgad medborgerlig skyldighet. Vargdreven utlystes i kyrkan fyra gånger om året.

En präst noterade 1810: "Under de sista 16-20 åren har vargar otroligt förökat sig. Långa rader kommer drivande i stora hopar och tillfogar allmogen stor skada på kreaturen."

 Teckningen visar hur det kan ha sett ut när den sista vargen i min kommun avrättades 1860. Vargdödaren och dåtidens hjälte ledde den i triumf fram till byn i nosgrimma för offentlig avrättning.

Tänker på fåren i skånska Norra Sandby som fick sätta livet till så grymt, 30:e oktober. Vargen lyckades nästan döda en jakthund i Kristianstad. Hunden blev biten över ryggen och vargen flydde först när jägaren sköt ett varningsskott. Samma varg misstänks ha rivit flera får i Småland och Blekinge under hösten. I Möklinta, Västmanland, dödades en hund av varg och där varnade man för att låta barnen gå ut ensamma. Nu är det slut på skogspromenader med hund, för man vet ju aldrig…

Hur tror vargkramarna att fåren mår när de flyr i panik nerför en slänt och ut i vattnet? De som inte slog ihjäl sig drunknade. Fåren hade inte gjort något ont och ska inte behöva uppleva sån skräck. Flera får låg med blottade strupar och tarmar. Vaddå jaga för sin överlevnad? Det var som en iller i hönsgård.

Jag vet inte om lantbrukare får ersättning för rivna djur men en dödad hund lär man väl inte få något för. PENGAR ERSÄTTER INGET LIDANDE. Äh, nu börjar det urarta med vargens utplantering. Detta är löjligt. Det är bara en tidsfråga innan några hästar stryker med… eller en flock köttdjur…

Det är tillåtet att skjuta en angripande varg om man vidtagit försiktighetsåtgärder som inte hjälpt, säger experterna hurtigt. VEM HAR SKJUTVAPEN…??? Inte jag.

Nya LidköpingsTidningen har dagens nyhet: Bävern som gnagt av trädet och själv hamnade under stammen.

Trädet träffade bävern över nackpartiet och djuret torde ha dött omedelbart, tror experter. Ryggraden var knäckt och det fanns inga krafsmärken i marken. Fotografen Christer Gustavsson tillkallades för att ta den unika bilden. Det var en fullvuxen bäver, en meter lång och med en vikt på 20 kilo. 

- Stackars bäver som skulle släpa hem kvistar till familjens bobygge i ån, tänker jag då. Och lilla fru Bäver som nu blir ensam. Jag blir väldigt ledsen när det går så här. Nu sörjer jag.

NLT berättar mer om den ovanliga olyckan som nästan aldrig händer. Se HÄR.

--------------

    För övrigt flaggar en gammal göteborgare för Gustav II Adolf, denna dag som i dag är.

De nya nymfungarna har flyttat in till di gamle i Royal Suite. Efter två dagars ömsesidigt iakttagande kröp det i kroppen på ungdomarna. Då undersöktes varje del av den nya bostaden, knackades i väggarna, bets i grenar och rep, klättrades och klevs, löven nöps av kvistarna, rönnbärsklasar kastades i golvet och trapetserna slängde och dängde där innanför fönstret.

   Dags att öppna till voljären. Det dröjde inte länge. Hade prövat i förra voljären, kan veta. Utan tvekan klev de ut på förstutrappen och skrek av upphetsning. Där satt dom en stund och tjoade av glädje. Klev in. Och ut igen. Strax var alla fem ute och flög runt i den nya utevoljären. Kollade sittplatser och utrymme. 

Di gamle avvaktar... väntar på bättre väder. Utom Lillis som kände ett visst ansvar för gruppen. Han flög ut för att vakta dem. Efter en stund hörde jag honom fara runt och gapa, fram och åter och visa ingångshålet. Alla ungar utom en hade då gått in. Ungen blev trött av uppståndelsen och satte sig att sova. Då fick Lillis sällskap av sin tjej Isabell och de satt en stund på var sida om ungen som för att passa. Och plötsligt var det tyst därute. Då hade Lillis och Isabell fått in ungen. Hellegod, trots att de knappt känner varann...

Efter denna spännande utfärd var alla upplivade och trapetserna gungade än våldsammare därinne. En lyckad introduktion. Nymfkakaduor är så snälla och vänliga.

Nu muddras bäckar och diken på bôggda - efterlyst sedan länge i denna blogg. Jo, folket har nog fattat att vi inte kan ha alla dessa översvämningar längre. Men det är rent märkligt att man inget får veta förrän grävmaskinisten redan står i diket. Fick rusa ut för att berätta var vårt avlopp går ut så att röret inte grävs av. Det hade varit bra om man fått meddelande nån dag innan, eller så...

Husbonden var hos sjukgymnasten för första gången i sitt liv. Kom hem rätt stukad... "Det gjorde ju ont!" Ja, så är det. Livet gör ont ibland. Särskilt när man gått med en muskelknuta vid skulderbladet i många herrans år tills det nästan blivit kroniskt. Och förresten... karlar är nog inte riktigt vana vid smärta. Flickor får lära sig redan i tonåren hur ont det gör en gång i månaden. Hursomhelst trodde sig sjukgymnasten om att kunna fixa till Husbonden (bra) och knådade för glatta livet. Husbonden stönade fortfarande vid hemkomsten.

Annat spännande som hänt är att bilarna fått vinterkängor på. Satellitboxen saknas ännu och det är skam. Vi betalar för kanalerna men någon brådska att skicka ut boxen var det inte nej. Luftvärmepumpsreparatören (ett jäkla ord) var här - med RÄTT fläktmotor till utbyte och så var den saken utagerad. Hämtat gran- och tallegren i skogen till fågelhuset. Liksom även kottar, löv, mossa, blåbärsris och ljung. Inga mängder, bara så våra små liv har att syssla med. Och i afton drar jag åter till Kyrkans samtalsgrupp. Sista gången det krockar med fotoklubben. Skönt.

Det finns en förklaring... Ännu en film med Den Store Idolen

västgötaspetsen Ymer Ysterkvist och kompisen Gusten.

Manus och idé Lena Larsson med blogg HÄR och egen kanal på You Tube där det finns fler filmer med Ymer.

Den bästa, alla kategorier, Misson Possible har vi redan publicerat sen tidigare. Se HÄR.

Bloggen tackar Väninnan för tipset! Hon håller reda på mycket åt mig.

   Det var mycket riktigt en sena som small av i foten på Väninnans Äkta Hälft den 23 januari (skrev om det HÄR). Och gissa vad... DET HAR INTE ÅTGÄRDATS ÄNNU... nio månader senare!!!!

Och detta TROTS att han samma dag på Vårdcentralens inrådan åkte till sjukhusakuten. Och TROTS att en av läkarna ansåg att det redan gått lång tid med senan. Och TROTS att ett operationsteam stod redo att ta emot honom!!!

Den "behandlande" läkaren AVBOKADE hela insatsen för han ville ha bättre underlag. Hette det. Patienten remitterades till annat sjukhus för magnetröntgen... och gissa om det gick veckor under väntan däremellan!!!

Men TROTS att röntgen var gjord hände inget. När patienten själv efter flera månader ringer för att höra om resultatet FINNS INGET SVAR. "Behandlande" läkare ringer aldrig upp TROTS upprepade påstötningar. Efter läkarsekreterarens insats kommer till slut ett brevsvar från läkaren: "Röntgenläkaren på det röntgande sjukhuset har slutat och röntgenresultatet är sänt till Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. VILL DU HA REDA PÅ RESULTATET?" frågar den dumme läkaren!!! Förhalningar in absurdum.

Först nu när Väninnans man ringde sitt regelbundna måndagssamtal till läkarsekreteraren uppmanar hon honom att ringa sjukhuschefen. Han gjorde så och drog hela historien med ingående detaljer från 23 januari. Sjukhuschefen blev riktigt ställd: "Så här ska det INTE gå till. Jag ska ta upp detta med läkaren för han ska hit i ett annat ärende."

Kanske finns det en lösning i sikte? Kanske är det nu FÖR SENT för senan? Den kanske har växt fast i sitt hoprullade läge? Då ska han ha ersättning för sveda och värk. Inget mindre än just det.

Patienten ska inte själv behöva ringa och jaga varken läkare eller röntgenresultat.

Beror dröjsmålen på att patienten är 80 år?

Patienten KAN gå. Med långsamma steg och ett särskilt rörelsemönster. Nu har han börjat få ont i höften.

Det går utför med Sverige.

Vad jag tycker riktigt illa om är, när analytikernas bild av Mona Sahlins ledarstil inte stämmer med deras fördomar så ljuger dom. Ja, just det. Hörde någon av dem påstå att Sahlin i s-kongressens öppningstal sagt att "vi ska jobba tre år längre"….!! Får medier ljuga hur som helst?

Har just lusläst Sahlins tal som ligger HÄR. Där står inget sådant och jag hörde det dessutom själv. Varje ord. Hon sa däremot: VI SKA INTE HÖJA PENSIONSÅLDERN!

Det är märkligt hur konfunderade de politiska analytikerna är efter sossarnas kongress. Ganska kul att höra dem förvånat och med tveksam ton tillstå: Ojdå, det gick visst riktigt bra, Sahlin har tydligen lyckats stärka sin position i partiet. På alla punkter (nästan) gick besluten efter partiledningens linje och… ojojojdå hur kunde det bli så här…

För att inte tala om hur de politiska analytikerna höll på att få hjärtsnörp när V och MP dök upp på sossarnas jobbkongress. Och hälsades med stående ovationer. Något utöver det vanliga. Kommentariatet kom alldeles av sig.

Detta är början på något nytt, något hoppingivande. Och det är på riktigt. Om allmänheten slipper matas med lögner, om medierna istället sköter sitt jobb, så kan valet 2010 gå riktigt bra.