Direktlänk till inlägg 6 juni 2007
Nyheten om Povel Ramels bortgång nådde oss på självaste Nationaldagen. Kännetecknande för den störste någonsin i svensk underhållning, en genial och mångsidig mästare.
För oss som växte upp på 40- och 50-talen är han en del av vår världsbild. Det lär finnas runt 900 förlagda sånger. Tänk att lämna jordelivet och samtidigt ha gett så mycket åt eftervärlden!
Min och Husbondens favoriter ur Ramels produktion är bland andra The Gräsänkling Blues, Naturbarn, Karl Nilsson, Far jag kan inte få upp min kokosnöt, Suki Yaki samt Jag diggar dig, en rap långt innan rapparna kom på det.
Tur att så mycket blivit inspelat så att vi har en bit av honom kvar. Nu väntar vi på minnesprogrammen, både i radio och på tv. Tack Povel!
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | |||
25 | 26 |
27 |
28 | 29 | 30 |
||||
|