Har drömt om att se Gudrun Sjödéns kläder LIVE. Och prova. Kataloger har samlats, frestelser har lockat – jag har inte orkat. Nu bar det av. Butiken hade söndagsöppet. Egen matsäck med smörgås o kaffe. Rena lyxen! Stannar var och när man vill med trevlig utsikt. Slipper köer, letande och inte minst… utgifter. Dem lade jag hos Gudrun Sjödén istället och hemförde trevligt byte i fräck färgglad tygkasse från Göteborg.  

Efter 40 års bortovaro har stan byggts om. Man litar på fotografiska minnet. Det blir knepigt. Gator är inte längre farbara från önskvärt håll. Efter några försök att billedes attackera innerstan kunde vi Allén utan och innan.

Första försöket en avfart för tidigt. Riiing! Oj, akta spårvagnsspåren! Runda Trädgårdsföreningen och in i Allén igen. Andra försöket rätt, men ett konstspektakel hindrade parkering på tänkt plats – åter till Allén. 

Tredje gången gillt, till P-huset. Vid Kopparmärra* till fots åkte gps-en fram; glömt gatuadressen S Larmgatan. Saluhallen var riktmärket. 

Gudrun Sjödén motsvarade förväntningarna. Valde två ’artistrockar’, en klänning/tunika med djupa fickor som kan bäras till långbyxor (ett måste!) samt en parkas i underbart material. Lila med grönt foder! Liiite djärvt…

*  “Kopparmärra” är ingen märr av koppar, utan en hingst i bronslegering. Smeknamnet är ett utslag av göteborgshumorn. (Ryttaren Karl IX, först känd som Hertig Karl, var kung av Sverige 1604-1611.)

Sen ville jag till Carnegie Sockerbruk. Av fyra skäl: 1) det är pampigt, anrikt och vackert, 2) haft stor industriell betydelse, 3) egna minnen därifrån och att 4) det står kvar.

I yngre tonåren åkte jag med bonden Håkan på traktorn till Carnegie Porterbruk* i Klippan för att hämta mäsk till korna. Mäsk är en biprodukt vid öltillverkning, ett näringsrikt och smakligt foder. En upplevelse att ha varit i detta anrika industrikomplex medan det ännu var i bruk.

När tillverkningen upphört fick jag andra ärenden dit. Gamla industrilokaler hyrdes ut till småföretag (typ, industrihotell) och dåvarande svärfar Bror hade sin Mekaniska Verkstad där. Många ärenden dit medan den mäktiga Älvsborgsbron vid hamninloppet byggdes och invigdes 1966. (933 meter lång hängbro, stadens andra stora överfart till Hisingen). I verkstan gjorde jag min första egna nyckel – rent hantverk. (Föga anade jag då en kommande utbildning till verktygsmakare på 1990-talet.) Kort sagt; jag ville se detta igen. Efter rundtur intogs kaffe och medhavda mackor i bilen vid kajen. Lyxigt med utsikt över båttrafik, oljecisterner och massor av trut!

Så många intryck att suga på till vintern. Men resan var inte slut här. Fortsättning följer...

*  D Carnegie & Co AB är ett av Sveriges äldsta varumärken. Företaget grundades 1803 i Göteborg av skotten David Carnegie d.ä David Carnegie d.y kom som 17-åring till farbroderns verksamhet i Göteborg. Köpte  Lorentska porter- och sockerbruken vid Klippan - då Göteborgs största industriföretag. 1938 såldes Carnegiebryggeriet vidare till Pripp & Lyckholm, sedermera Carlsberg Sverige som än idag tillverkar en ölsort (porter) under namnet Carnegie. (På senare tid har namnet mest figurerat med Investment Bank - en annan historia och trist sådan rakt igenom. Inte värd att orda om.)

 

Elisabeth

14 augusti 2013 22:16

Vilka läckra kläder och bilder också för den delen

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

14 augusti 2013 22:39

.. och kul hade vi;-)

 

Berit Elisabet

15 augusti 2013 00:14

Riktigt känner doften av hamn, när jag ser bilderna. :) Härligt!

Rejäl shopping det där. Snyggt! Och jag gillar verkligen parkasen.

Många goda skäl att besöka Carnegie sockerbruk, inte minst det fjärde. :D

http://beritelisabet.blogspot.se

Margus

15 augusti 2013 00:27

Visst är den djärv... parkasen. Fattar inte så mycket man 'vågar' när man blir äldre ;-)

 

Väninnan

18 augusti 2013 14:54

Men va’ snyggt! Väntar att få titta närmare på dessa kreationer nästa gång vi ses. Håller fullständigt med dig att gamla industribyggnader är mycket vackra. Oftast är det ju byggda av tegel och de åldras med grace.

Margus

18 augusti 2013 23:17

De gamla fabrikerna har en speciell dragningskraft. De minner om framtidstro, glädje och aktivitet. Och den här sorten är rent av tjusig.
Börjar bli riktigt varm i kläderna nu... trivs bra med dem!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...