”Ja, Sverige är absolut redo för böneutrop. Det tillhör vårt mångkulturella samhälle. Jag tycker det är underbart att bli omsluten av andra människors bön!”

Exakt så sa Helle Klein, präst och vänsterdebattör, idag i radions Människor och tro i P1. Men vart hör då prästens egen Svenska Kyrka? Antagligen inte i mångkulturen, för i hennes egen församling smyger de med kyrkklockorna för att inte störa i bostadsområdet.

Så dumt blir det när vi svenskar ska visa underdånig hänsyn. Vi är bra på att backa, be om ursäkt för att vi finns, att inte ta plats, störa eller reta upp. Buga och bocka… åh, ursäkta, vi tar ner svenska flaggan…

Ordagrant sa Helle Klein så här: ”Jag jobbar i Sofia församling i Stockholm som präst. När Hammarby Sjöstad byggdes fick församlingen bygga sjöstadskapellet där och vi är mycket försiktiga med kyrkklockringning där därför att det ligger mitt i ett bostadsområde och faktiskt kan upplevas störande.” (Ljud nedan)

Hon menade visserligen att formerna för hur man kallar till bön ska lösas på det lokala planet och med hänsyn till omgivningen. Men, säger jag… tänk om inte de andra tar hänsyn då? Tänk om de inte backar, inte ber om ursäkt, om de tar plats, stör eller retar upp. Och hissar SIN flagga. Hur blir det då?

Det är trevligt med snälla, förstående och välmenande svenskar, men… vi får inte bli UNDERGIVNA. Nu tycker jag att det spårar ur mitt i all välmenande välvilja. En beröringsskräck där vi inte vågar stå upp för vår egen kultur. Helle Kleins motdebattör Staffan Danielsson (C) var betydligt restriktivare mot att släppa in nya ljud i omgivningen. Debatten hölls för att moskén i Fittja ansökt om att ha böneutrop en gång i veckan. Frågan där är långt ifrån avgjord.

 

Erika

23 november 2012 05:15

Får väl börja med att skriva vad i hela friden jag gör uppe vid denna tid. Jag vaknade 02:30 ungefär, vilket efter en stund resulterade i uppstigning. Varför ligga och vrida vända som en orm som ömsar skinn. Kaffet sattes på, smörgåsarna breddes och allt det är nere, och här sitter jag nu. Länge sedan jag var här men å andra sidan är min blogg inte besökt av mig så det stör, har väl än en gång fått mer än nog, men kanske flödar orden igen, vem vet.

Så var det då böneutrop en gång om dagen, om tillåtelser till det beviljas, tar snart de berörda hela handen och driver igenom fem utrop dagligen. Visst driv gärna igenom det också, vi svenskar viker oss som grässtrået för vinden. BÖNEUTROP, har hela svenska samhället fått tunghäfta? Hade vi om vi bott i deras land/länder fått igenom vårt gällande svenska kyrkan. För fasen var är skillnaden i så fall, allt handlar om religion i båda fallen. Hade vi kommit med dessa krav i ett arabland, vet vi alla vilka repressalier det blivit, rätta mig gärna om jag har fel där. Är glad över mitt val av plats att bo på. Lilla Säter med böneutrop, finns inte på världskartan enligt mig. Vilken förstörelser av staden Säter med allt som är här. Ja det var väl allt för denna gången. :)

Har det så bra du kan, har läst om ditt elände och jag lider verkligen med dig. Hoppas allt ordnar sig till det bättre allt eftersom, och gällande medicinen som du nu avstår ifrån, var ett riktigt klokt beslut. Det finns gränser var man stoppar i sig för något. Ratade själv för en tid sedan en medicin när jag läst om biverkningar, att dra på sig mer skit än det som redan finns gör väl någon kanske med huvudet under armen, men jag anser med min skärpta smarta hjärna, att där går gränsen. Har jag lev i över två år med det som medicinen var avsedd för, kan jag fortsätta leva med det halv-onda i fortsättningen också.

Vink och har en bra fredag med tillhörande helg!

http://enstrimmaljus.blogspot.com

Margus

23 november 2012 23:18

Kul att du tittade in, förstår att du har annat (roligt) för dig numera. Alltid skoj att ta del av dina åsikter - skönt med folk som vågar säga vad man tycker. Vårt samhälle har blivit så själlöst, på nåt sätt. Vi svenskar är så intill flathet toleranta, så man tror inte det är sant. Vem/vad ska väcka oss?
Det bästa med att säga nej till en medicin är ju att 'erbjudandet' finns kvar när man ångrar sig/verkligen BEHÖVER den. Det är inget 'take it or leave it'.
Men så länge man kan morskar man till sig och tror att 'det ordnar sig'. Och det kanske det gör?
Ha en go' helg, Erika!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...