- Voffo gör di på dette viset? Kanarierna var mäkta besvikna när deras favoritplats för gräsryckning var övertäckt. Vi måste nu skydda den nylagda gräsmattan från att bli totalförstörd. (Klicka för större bilder)

Kanarierna har faktiskt största skulden i sabotaget. Det tog några år, men förra gräsmattan blev uppryckt med rötterna. Istället för en mysig grön plätt återstod skogsmark, vid regn en lerpöl. Inte vackert att skåda.

Husbonden hade nu skurit upp färdig gräsmatta och lagt in… äntligen grönt igen. Genast satte plockandet igång. Och de nöjer sig inte med att äta gräset, nej… de är ute efter rötterna! Innan vi sålde årets barnaskara hann skocken vandalisera vissa platser ordentligt och med den här milda hösten fanns nu inget annat att göra än att rädda vad som räddas kan.

Först förstämning. Sedan nyfikenhet… vad är denna gjord av? Sen på’t igen, där tillfälle gives. Attans ungar!

Kanariepojkarna sjunger som galna. Långa härliga hartserdrillar når ända in i Lilla Huset, trots stängda fönster. Det är tryck i dessa strupar. Och flickorna blir som tokiga och börjar bygga. Helmi och Matti letar boplats, Whitney Houston likaså och Flörtis. Tuvalisa hade byggt en vackert bo i utevoljären som jag nödgades riva innan äggläggningen startade.

Esther har legat i inbillat bo på golvet i fyra-fem veckor, en riktigt frögurka det där. Äggen togs bort förstås, hon var duktig nog i våras (tio ungar på tre kullar). Hon får inte förta sig nu. Men hon skulle köra hela programmet - även utan ägg, instinkter är starka. Hon låg standby både när vi fångade in alla ungar före leverans, samt under städningen. Sen en dag kände hon sig plötsligt redo att lämna boet. Och nu deltar hon i gräsryckningen...

Nej, nej, nej! Jag säger NEJ. Flickorna ska VILA nu fram till våren. Basta!

 

Ruth

30 september 2011 13:28

Måste in och kika vad som sker hos dig. Mina krafter har inte återkommit, är matt och svettas. Vilka busiga fåglar, är det inte risk för att dom skall fastna i det vita skynket, eller hamnar under, men vad göra ? hoppas gräset tar sig snabbt.
Kram vännen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

30 september 2011 21:17

Dom aktar sig allt. Kram tebaks.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...