Som en röd tråd, faktiskt... så är det med fåglarna i mitt liv. Skogsfrun ställde frågan och nu har jag ruvat färdigt. Få se… hur var det nu…?

Tidigt upptäcktes vildfåglarna via en fågelkarta som kom i min väg. Fascinationen för fåglarnas art- och färgrikedom blev en aha-upplevelse. Med kartan i högsta hugg startade nioåringens första försök till fågelskådning på egen hand - utan resultat. Läste fågelböcker och tecknade av.

Tamfåglar hade ännu inte lockat mig. Tänkte inte ens tanken. Ensam fågel i bur... är det nåt att ha? Så tänkte man då. Nu är djurskyddsreglerna ikapp men fågelhobbybranschen låg i framkant när det gällde fåglars miljö...

Efter fågelexpon i Göteborg på 70-talet var jag fast. Kan man göra såå fint för sina tamfåglar...?! Stora flygvoljärer klädda med gröna buskar. Herregud, det såg ju ut som om de var i skogen...! Man fick leta för att se dem därinne i lövverket. Golven var som skogsmark, täckta av löv och mossa. Vackra tropiska färggranna fåglar som trivdes i sina naturrum. Ännu en aha-upplevelse. Sen drömde jag om tamfåglar i flygvoljärer.

Jobbarkompisen som arrangerade expon hade stor del i mitt intresse. En 'gammal' fältbiolog och fågelskådare samt uppfödare av tropiska fåglar som berättade livfullt om fågeluppfödningens glädje. Hur man slet och släpade med grenar ner i källarlokalerna, och hur hyreslängan en gång fick besvär med myrinvasion (!) på grund av detta. Vilka växter och fröer de tyckte om och hur man startade sin egen mjölmaskodling och så vidare. Blev helfrälst… så skulle jag också få det nån gång…

När jag äntligen kom ut på landet 1972 och hade plats var det min tur med nymfer och sebrafinkar. Hade även gris- och lammuppfödning, samt inhysning av andras fåglar en tid. Ändrade förhållanden och hårt arbete på lokaltidningen pausade uppfödargärningen. Tills jag mötte Husbonden som råkade ha samma intresse… Vi började i lägenhet med flera voljärer, flyttade, jobbade och flyttade igen. En vurm för västgötaspetsar fyllde tillvaron en tid men i Lilla Huset var det åter dags för fåglar efter långt uppehåll. Det uppdämda behovet har här fått sitt lystmäte.

Så blir svaret på hur jag ramlade in på denna hobby - just när jag avslutar säsongens folkbokföring med alla födslar och dödslar.