När jag ändå lägger ut Mikael Raatikainens målningar till allmän betraktelse måste jag ju ta med även de mer sällan förekommande, en båt på havet eller Vänern, Läckö slott samt en vinterbild. Annars var det ju mest gåramåleri som Raatikainen ägnade sig åt.

Med på utställningen fanns även ett par tavlor med detaljrika närbilder på tjädrar, men dem GLÖMDE jag att fota. Det vill säga jag TRODDE att jag redan knäppt dem, men så var det nu inte. Synd och skam, men sant ;-)

Den som vill läsa mer om Raatikainen kan kika HÄR och HÄR. Om gåramålningar HÄR och HÄR.

Här kommer fler Raatikainen-målningar från mitt besök på utställningen. Så många godbitar ska inte ligga osedda. Visserligen påstås det att det konstnärliga värdet fortfarande besdöms som lågt, men det var minnsann inget fel på Raatikainens perspektivsinne.

Det som är skevt på dessa bilder beror på fotografen (mig). Det gick inte att fota framifrån som man ska, för blixten saboterade bilderna. Alltså fick jag ta lite från sidan istället. (Klicka för större bilder)

Här ses en rad typiska slättgårdar från Västergötland 1910-1930. Ingvar Kjörck beskrev en gång i GP Mikael Raatikainen så här: "Han var stubbhårad, förde svart mustasch, bar ständigt bredbrättad hatt och spetsbyxor. Därtill långa strumpor. nervikta över knät för mönstrets skull, på fötterna smorläderskängor. Han talade svenska med finsk brytning. Han målade de grönaste gräsmattor som står att finna på denna sida de saligas ängder."

Jag som numera har mina rötter djupt ner i den västgötska myllan får nostalgiska rysningar av dessa bilder. Tänk så härligt livet ändå var på många sätt. Tiden stod stilla, det gick långsamt, man levde nära naturen och var rädd om den. De slapp det eviga nyhetstjattret, alla intryck och det ständiga pockandet på beslut. Samt skrikiga melodifestivaler.

Movits är en svensk hiphopgrupp från Luleåtrakten som spelar en svängig blandning mellan jazz och hiphop.

Här är verkligen fullt ös. Hela tiden. En väldigt speciell musikstil som jag misstänker att de är ensamma om. Befriande med den personliga och annorlunda rap-stilen. Grabbarna har nu slagit i USA också.

Själva beskriver de sig som "Djangogitarr, blås och streetswing. Musik för såväl art directorn som för din mamma." Gruppen består av bröderna "Johan Jivin" och "Mördar-Anders" Rensfeldt samt saxofonisten Jocke "One-Take" Nilsson. Deras debutalbum Äppelknyckarjazz släpptes i november 2008.

Var iväg på konstutställning idag ute på Slätta. Det hade annonserats om Mikael Raatikainens gåramålningar och jag blev vild av längtan. Kunde inte avhålla mig, trots kylan. Men det var osäkert in i det sista, dagsformen får alltid avgöra. Mycket glad att det blev av, och kameran var med så jag har med mig alla målningarna hem till datorn. Svävar på små moln.

En bekant till mig hade samlat ihop 80 målningar av den berömde gåramålarn, fördelat på två dagar. Detta är kultur- och hembygdshistoria, allt i ett. Ville man se alla fick man gå båda dagarna, men jag fick nöja mig med dagens titt. Ingen annan målare är representerad med originalverk i västgötska hem som Mikael Raatikainen. Det finns nog tusentals tavlor som bär hans signatur. 

Vad som fick Raatikainen att lämna det finska Karelen för att i decennier dra från by till by för att måla av västgötska gårdar vet man inte men hans dokumentation är väl bevarad på de gårdar som beställde ett verk. Den första kända tavlan är från 1910. Tavlorna på dagens utställning var från tiden 1912-1933. Taxan var 15-20 kronor och en normaltavla färdigställdes på en dag. Han var oerhört produktiv.

(Klickbara bilder.)

Lilla Huset har sorg. Marsvinet Mahogny blev allvarligt sjuk för en vecka sen och måste avlivas. Sjuk har hon varit en tid, lilla Maggan, vi har bara undrat hur länge hon skulle hänga med.

Hon började magra av för drygt ett år sen, tappade hår, pälsen blev matt, spenarna torkade och förhornades, hela buken kändes knölig och från luftrören hördes ibland ett pipande. Inga få tecken precis. Men… hon var glad och hade aptit… på livet och maten. Hon var basen för basset i marsvinens bostad, hon klängde ivrigt på nätet när maten kom och så länge hon åt kunde hon hålla vikten. Inte avlivar man ett djur med sådan livslust!

Så länge åldringarna med glädje och förväntan ser fram mot frukost och kvällsmat och tampas med grannarna är det inte dags. Man fick smörja spenarna och ha lite extra äldreomsorg bara. Men vi har varit redo. Så när hon vid en ålder av 5 år och 3 månader plötsligt en kväll slutade äta var det ingen återvändo. Nu ligger hon i "bårhuset" (frysen) i väntan på begravningsväder.

Visst är det tomt för oss med bara tre "rådisar" kvar, men det är nog inget mot vad dom kände. Vilsna är ordet, när ledaren var borta. Vem ska nu ropa efter maten? Vem ska gå fram först och ta gurkan?

Snart kommer en av dem att bli ny ledare efter ett tag. Alice ligger bra till, gissar jag, men det får framtiden utvisa. Och nån gång skaffar jag ett nytt mahognyfärgat släthår, de är så vackra.

Livet har blivit lite lättare för det vilda. Skaren medför att de nu kan förflytta sig och leta föda inom ett större område. Hittills har framför allt hararna varit hänvisade till gång- och körvägar med livet som insats. Lilla Huset fick den stora glädjen att se fyra jössar samtidigt i vår park. De smakade på både hö och solrosfrön och flög över marken med den lätthet man är van att se dem. Även rådjuren trippar lätt på isskorpan som några dagars tö plus den nya köldknäppen skapat.

Skaren medför också att hundarna kan gå ovanpå de uppskottade alpmassiven i trädgården, ja, Sigrid har ägnat sig åt ett flertal bergsbestigningar i dagarna.

Vi hade minus 18,2 den gångna natten och nu i kväll fryser det väl på igen. Själv går jag i däck mentalt och funkar absolut inte. – Men fryser du då, frågar Husbonden som inte har samma bekymmer. – JA, I SJÄLEN, svarar jag och håller mig i den absoluta närheten av kaminen. Och väntar… väntar… väntar på de få plusgrader som komma skall.

Tänk att 20 fartyg, bland annat isbrytarna (!), sitter fastfrusna i Östersjön, medan vår största isbrytare Oden är i Sydpolen och letar olja. Man tar sig för pannan. Fast jag begriper inte vad passagerarfärjor ska ut och göra i dessa farvatten. Varför åker man båt när isvallar på 25 meters djup rapporteras. Kanske är det ett nytt upplevelsejippo.

Hundarna är lyckliga igen. Husbonden har gjort en heroisk insats och skottat för hand så att de gamla rastgångarna i trädgården fungerar. Nu kan Sigrid och Ulrik kuta runt huset igen. Ulrik har kastat längtansfulla blickar över snöhavet mot sin gamla toalettplats och gissa om han blev nöjd när vägen var öppen. De såg så nöjda och tillfredsställda ut. Dessutom har snötäcket pressats ihop av gångna dagars tö och regn så att de åter har fått vidgade vyer.

Särskilt spännande blev det häromdagen när grannens två chihuahualiknande hundar kom kutande på skaren utanför staketet. Illvrålandes av skräckblandad förtjusning, ja – så gott de kunde med sina små stämband. De var så lätta att de flög ovanpå snön och var verkligen långt hemifrån. De hade även tagit sig över en bäck (puh…), frusen förstås… men det visste de ju inte på förhand. Deras matte måste ha känt sig maktlös när dom stack. Pulsa efter till fots var ju inte att tänka på. Det var bara att hålla andan och hoppas på det bästa. De små rackarna fick plötsligt nog av spänningen och återvände välbehållna.

Efter en ovanligt lång och insnöad tid stakade vi oss upp ur snögrottorna och åkte på eftermiddagskaffe hos vännerna som nu vädrat ut pesthärden efter genomgången vinterkräk. Utbyttes som vanligt fiffiga tips för hur man bäst lirkar sig fram i ett allt snårigare samhällssystem samt håller allt fräckare månglare på avstånd. Irritationsmomentet Kronans Droghandel som Byn fått på halsen avslöjades med att redan ha höjt priset på en ansiktskräm med 50 procent i sin första annons där de annars bedyrar att 'allt ska vara som vanligt'. Vi saknar vårt statliga Apotek outsägligt. Ska fortsätta att beställa mediciner och andra varor hos Apoteket på Internet. I ren protest.

Nu går drevet mot sossarna igen. Dagens AB gör en stor grej om att S-eliten använt sig av avdrag för städtjänst. Ett ’avslöjande’ av offentliga uppgifter. Man kan tro att det handlar om Nixons Watergate. Jamen… medan avdraget är tillgängligt FÅR det utnyttjas av alla - ÄVEN av socialdemokrater. DET VIKTIGA är ju att de VILL AVSKAFFA det. So what…?

Mona Sahlins svar var pricksäkert: "Du menar att en kristdemokrat som är för vårdnadsbidrag inte får använda den kommunala barnomsorgen då?"

Andra utfrågade gav helt logiska svar, typ: 1) Det är samma som med jobbskatteavdraget för de med höga inkomster, det vill jag också avskaffa. 2) Vi behöver ha den här personalen i andra delar av samhällets vårdverksamhet, inte minst för de äldre och handikappade.

Just vad det handlar om. Man borde kunna diskutera sakfrågor i svenska media, utan att röra ihop sak med person. Men detta kanske ingår i en nyvaknad Mosa-Mona-kampanj? Medan media i förra valet gullade stort med Alliansen och dagligen smetade deras kampanj på oss genom tv så ska sossarna förföljas och förlöjligas, särskilt Mona Sahlin.

I kvällens Aktuellt visades vilket 'jobb' murvlarna lagt ner på att jaga ’offren’ i riksdagshuset. Om de lagt lika stor möda på att jaga högern för den terror de utsätter sjuka för skulle jag inte reagera. Det är faktiskt orimligt att ställa andra krav på socialdemokrater än på andra partier.

Men, jodå… Margit Silberstein i Aktuellt kunde. Som vänster/socialist/röd får man tydligen inte heller sälja sina hus eller bostäder med vinst. Vete f-n om de får ha villa? Och man använder ord som "drar sig inte för att…" i avsikt att smutskasta. Vad är detta…? Är just sossar livegna på något sätt?

Att några av S-höginkomsttagare utnyttjat avdragen har ju ändå bidragit till att VISA att det är just de som KAN använda det. Faktiskt lite fiffigt, om man ser det så. Och nog är det liiite ädelt att vilja avskaffa något man själv får ekonomisk vinning av, även om man utnyttjar det medan det finns.

Många vänster- och miljöpartister i EU skänker bort delar av sina höga ersättningar. Goda exempel, men frivilliga val. Pigdebatten handlar dock inte i första hand om moral utan om att det finns LÅNGT BÄTTRE OCH VIKTIGARE SÄTT ATT SKAPA FLER JOBB FÖR SKATTEBETALARNAS PENGAR.