Ett minne fick mig i kväll att på fyrafötter krypa långt in i snedtaksgarderoben för att gräva i gömmorna. Var inte riktigt säker på att den fanns kvar, men hoppet drev mig vidare på ömma knän. Under osorterade bra-att-ha-trasor och tyger, urvuxna kläder (som kanske passar nu), gamla kassettband och skor i mängd låg den… Blockflöjten!

Instrumentet, en Moeck, inköptes vid 35 års ålder i ett svagt ögonblick när jag inspirerats av en klarinettspelande bekant. Jag som aldrig spelat något instrument…(en brist i min uppfostran) drömde väl inte om att bli någon Mr Acker Bilk And His Paramount Jazz Band men tänkte kanske nå en bit på väg.

Felet var bara att jag tänkte ta det "från början"… Borde nog startat med klarinett direkt.

Med Moecken inhandlades två häften Blockflöjtskola som jag trälade med en kort tid. Svårt få ut tonerna, det väste, det var pipigt, det var förfärligt. Har hemska minnen av "Storken har så långa ben, kliver över stock och sten".

Jag behövde aldrig fatta beslutet själv. Det gjorde min lilla hund, Jackie, åt mig. Med ansiktet förvridet i en lidande grimas kom hon upp till mig i soffan, klev upp i mitt knä och tryckte handgripligen med sin nos bort träpipan från min mun vilket avgjorde saken. Vårt lidande ändades där och då.

Men Husbonden som kom in i mitt liv just då, HAN kunde! Med självklarhet greppade han träröret och pep raskt fram sitt paradnummer från barndomen "Köp varm korv, köp varm korv, härlig korv med mycket senap"… Jag var full av beundran. Han stal mitt hjärta från den stunden. Undra på att vi inte slängt flöjten.

 

skogsfrun

22 mars 2008 07:55

Hör du mitt kluckande skratt? Tack för dä!
Det var ungefär samma visa som med mitt dragspelande, fast katterna gillade det av någon anledning..När jag var 12 och hade en Boxer bildade vi en duo. Jag blåste i munspel, Kid satt bredvid och ylade.

http://www.barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...