Direktlänk till inlägg 1 februari 2008
Buspojken Nacka (den gula t.h.) har utmärkt sig med ett sjujäkla humör. Han sjunger högt, vackert och ihärdigt! Utmanar pappa Pavarotti (röd t.v.) så att denne ser RÖTT. Nacka sätter sig gärna nära pappan, bredbent och med huvudet högt. Uppkäftig och beredd. Och pappan blir så ilsk…
"Nä nu jäklar", säger Pavarotti, "kan den uppstudsiga ungen inte hålla sig på sin kant. Och den har man matat upp...!" Pavarotti inser att han närt en orm vid sin barm.
Nacka har tillbringat några dagar i "stutabåset" inne hos nymferna och överblivna sebrapojkar. Sen tyckte vi synd om honom och han togs till nåder för ett par dagar. Han hälsades med glädje i kanarievoljären. Sen började de två antagonisterna igen som två stridstuppar.
Nacka som överlevde sin fotskada i somras och amputerade sina två skadade tår på egen hand har ju bevisat att han har ett helsickes go i sig. Det var bra då, men inte nu. Far och son tål varann inte.
Under jakterna hamnar de lätt i flickornas bon av misstag och det är en störning de inte ska behöva stå ut med. Idag gick det till handgemäng, ingen ville ge sig. Så nu är Nacka tillbaka hos nymferna igen. Synd.
Bruno är smartare. Honom fick vi med oss tillbaka när vi levererade fågelungarna då det visade sig att han hade en skadad tå som vi inte sett under infångningen. Bruno håller sig i skymundan och retar inte i onödan upp sin far, och i sin tillbakadragna tillvaro kan han då och då vänslas med det täcka könet. Smart.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||||
|