Direktlänk till inlägg 24 september 2007
Häromdagen såg jag Bläckfisken Ollie på tv. Det engelska programmet Djurgalen rycker ut till djur som inte mår riktigt bra i sina miljöer. Denna gång hos Ollie som mest satt och tryckte helt overksam i sitt akvarium.
Jag kom in i handlingen när akvariet (kanske hade det också blivit större?) fyllts med ”roliga leksaker” passande en bläckfisk. Stora grejer: som en genomskinlig plastboll och något som mest påminde om ett hus av legobitar, allt betydligt större än Ollie själv och i grälla färger.
Det var fantastiskt att se Ollie få nytt liv av detta. Han seglade omkring och plockade med sina leksaker, lyfte dem och kramade om den stora bollen, öppnade den och blev över huvud taget mer aktiv. Familjen gladdes och skrattade och var rent lyckliga över Ollies tillfrisknande. Och fast jag knappt kan se vad som är bak och fram på en bläckfisk gladdes jag med Ollie och fick en tår i ögat. Jag tyckte faktiskt att han verkade glad.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|