Oj då, somnade visst ifrån bloggeriet i kväll. Har gått i ett hela dagen...

Upp halv sju när Husbonden kom hem från jobbet. Skötte marsvinen, de små raringarna. Bibbi bet mig i fingret, hihi, lilla sötnosen. Inte illa ment, hon var bara så ivrig när hon kände gurkdoften och jag fipplade för länge. Kunde inte hålla sig och tog ett tag om det hon trodde var gurkan - mitt pekfinger... Ett rejält tag. Hon var helt övertygad och drog in hela min hand i deras lägenhet. Ingen idé att försöka komma loss för då skulle det gjort ont på riktigt. Upptäckte till slut misstaget så hon äntligen kunde få läckerbiten. Hon älskar gurka! Det fanns inte ens ett märke på mitt finger.

Disig dag, milt och duggregn hela dagen - mitt älsklingsväder! Gick fem kilometer vid niotiden, regnställ och sydväst. Underbart! Höll på i fågelhuset när pappa kom med färdtjänst, som avtalat. Bjöd på kaffe, förberedde maten, mycket pyssel och prat. Väckte Husbonden som hann vakna lagom till fiskpuddingen (ljuvlig, precis som vi ville ha den), alla mätta och nöjda. Höst och vinter är matlagningens förlovade tid.

Körde hem pappa vid femtiden, handlade på vägen. Sen ringde telefonen, i ett, i ett, i ett... Hann hämta hö till marsvinen, sen gick telefonen varm i 4,5 timme - utan uppehåll. Jojomän, det går alldeles utmärkt. Inte med en och samma, det var Väninnan och två andra kompisar. Den ena ville ha hjälp med korrektur av en text, behövdes knappt den var jättebra. Upplyftande!

Sov två timmar i tv-soffan efter te och knäckebröd, smöret stod kvar i värmen, och här sitter jag nu. Det har gått i ett hela dagen. Och så får jag se Ruths snälla rader i sin blogg, hi hi. Lyckat slut på dagen! Tack och go'natt.