Hökarängens slalomklubb kallas vårt gäng lessons sparvpapegojor, ett glatt och livat sällskap. På bilden syns hela bandet, fyra blå och fyra gröna. Enligt min mening vansinnigt söta. Tuffa som riktiga papegojor, små som sparvar. Normalfärgen är grön, förekommer även i blått och lutino (gulvit). Kära barn har många namn, vi kallar dom även gruvarbetarna (efter sju små dvärgarna), barbapapporna och gojorna rätt och slätt.  

Dessa kanaljer gillar värme och har därför haft svårt komma igång med häckningen i år, holkarna hänger nämligen utomhus. Men.... två ungar har kommit ut, två väntar i varsin holk från de gröna paren och nu har äntligen ett blått par bestämt sig för ett andra försök. Parning har skett, honan ligger i holk.

Uppsynen vittnar om finurliga rackare. Väldigt snälla men samtidigt starkt revirhävdande under häckning. Att häcka dem i  koloni som vi vill är en utmaning, de kan lätt irritera varann. Det gäller att ha stort utrymme och hitta rätt avstånd och placering av holkarna.

Här ett blått par, hanen har ett svagt blågrått streck från ögat bakåt nacken samt koboltblå undersida av vingarna. Den skymtar vid vingkanten på fågeln till vänster.

Har jobbat med bilder på detta gäng i flera timmar. Hoppas visa dem i bloggen snart. Just nu ropar sängen. Go'natt bloggen!

 

Ruth

16 augusti 2007 10:19

Så fina fåglar, speciellt dom blåa, sådana har jag aldrig haft, roligt att få bekanta sig med dom. Hur många fågelarter har ni ?
Väldigt skarpa och fina bilder.

http://bernamis.bloggagratis.se/

 

Yvonne

16 augusti 2007 17:06

Hoppas du har det bra! Jag har gett dig en utmärkelse på min Slöjdbiten...det är du värd med din fina blogg!
Kram

http://www.slojdbiten.bloggagratis.se

 

margus

16 augusti 2007 18:46

Oj, det har jag aldrig fått förut! Känns stort och hedrande. Tack så väldigt mycket för uppmärksamheten, Yvonne! Väldigt rart av dig. Roligt med ett livstecken från dig!
Kram och ha det bra!

 

margus

16 augusti 2007 19:00

Ja, Ruth, "gruvarbetarna" är ena riktiga raringar. Utöver dessa har vi sex arter till: nymfkakaduor, kanarier, risfåglar, sebrafinkar, måsfinkar och guldbröstade astrilder. De sistnämnda knappt omskrivna i bloggen då honorna dött (liten och känslig art) och vi bara har fem hanar kar, men o så vackra.

 

skogsfrun

16 augusti 2007 19:57

Så fort skogsfrun ser era fåglar vil hon ha ha! Det vill nog dessvärre våra missar också, men på ett annat sätt;)

http://barasaras

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...