Trädgården är tämligen förvuxen. Det går fort när man hoppar över något år. Och när våren blev som den blev var katastrofen ett faktum. Här går knappt att klippa gräset när häcken tränger sig på. Det är visserligen i bakre regionerna, men ändå...

Just idag har ansning av den frodiga häcken påbörjats. Mitt jobb. Fel tid för vildfåglarnas skull eftersom mispeln sätter bär just nu. Man får börja med de buskar som inte har bär. Två hål ut mot världen siktas. De unga lönnarna lämnas i fred för att bli träd.

"Jåttan" (för Råttan) har farit till de sälla jaktmarkerna. Hon var ganska slut i färgerna och jag har bara inte plats för alla mjukisar. Just denna hade jag svårt att slänga, men lyckades efter stor skärpning. Har varit så svag för hennes ögon och flätor, men platsen i soligt fönster tog ut sin rätt. Jag är fruktansvärt fjollig och tycker att mjukisarna har själ. Men ett foto som minne kan jag hedra henne med efter många, många års sällskap.

Denna dag som i dag är och värmeböljan mattats något till "endast" 27,3 grader och "skaddan" * breder ut sig över åker och äng efter en härlig regnskur... Ja, just denna dag har jag nått fram till att en liten bloggsemester inte skulle vara så dumt.

Hittills har ambitionen varit minst ett inlägg per dag men nu släpper jag den. Är väldigt trött efter pappas bortgång. Semestern kan bli längre eller kortare, med små inhopp då och då eller när jag riktigt sprudlar över... men lite semester ska det bli. 

Det finns mycket att ta tag i och fundera kring, mycket att ta in utan att genast ge ifrån sig i kreativt skapande, mycket sömn att ta igen (zzzzZZzzzZZ) och avkoppling att njuta mellan varven. Vi ses när vi råkas.

Bloggens läsare önskas en trevlig semester! Carpe diem (fånga dagen)! 

Fotnot:

Skadda är i göteborgskan den markdimma som ses fuktiga kvällar och nätter om sommar och höst.

Hos sjukgymnasten för sista gången. Hon ska på semester och jag är bättre i axlarna. Osedvanligt tomt vid vårdcentralen. Är folk inte sjuka i semestertider?

Vid hemkomsten med kassar i alla händer överfallen av ett gäng bromsar vid garaget. Hujeda. Bodde dom där? Undras om det blir en bromssommar. 

Sommaren är alltså åter för några dar. Känns ovant på nåt sätt. Får tänka om, leta upp "att-göra-listan för sommarväder" och se om nåt lockar. 

Nymferna sitter ute längre än vanligt. Pappi sjunger högljutt över nejden, påtagligt stolt och lättad över att hela kullen kommit ur holken.

Själv väntar jag på att solen ska lämna farstun så att värmekvalmet kan vädras ut, mycket flugor annars.

Nu till Morden i Midsomer.

Några har satt upp flaggan. Pilfinksparet som abonnerar på yttersta hängränneplats känner sig riktigt hemma.

Sommar är tiden för nya trevliga bekantskaper... och nya utmaningar.

Margus har fullt upp med verkligheten IRL och bloggen URL för att ens orka delta i så kallade utmaningar. Ledsen, så är det bara, hur lockande de än förefaller.

Margus tackar alltså för uppmärksamheten, men avstår vänligt men bestämt från dessa "utmaningar". På sin utmätta tid försöker Margus också hinna läsa några av alla de imponerande bloggar som finns där ute och tar gärna några nya godbitar till sitt hjärta. Men där går gränsen för det möjliga - just nu.

För övrigt tog Foyle’s War större delen av denna mörka måndagskväll i anspråk, och här sitter Margus med hjärnan tömd på det som fanns där innan. Sånt är också nyttigt …ibland. Får väl gilla läget.

-------

Mellan jobbpassen ryckte Husbonden in och hjälpte vännerna med ett flyttlass idag. Själv blev jag kvar hemma för strykning och dammsugning. Sökte folk per telefon i jakt på sista räkningarna inför pappas bouppteckning.

Tänk… så allt lägger sig bara begravningen är klar och det gått en dryg månad. Först var allt så intensivt och alldeles inpå. Nu har man fått distans.

Tog Sigrid på långrunda, ensam med Matte för första gången på mycket länge. Måste lämna den gamle Ulrik hemma då han har ont att gå. Han blir dövare och dövare, stackarn, han hör verkligen inte mycket nu. Vi måste tala högt och nära. När meddelandet nått fram signalerar han med svansen. Tänk om hundar kunde få hörapparat. Undrar om Sigrids gapande gjort honom lomhörd…?

Följaktligen har Sigrid Polis, Vaktmästare och Ordningsman överskottsenergi, något vi (läs: jag) måste åtgärda. Hon hängde med på sexkilometarn. Lång runda för att vara så länge sen. Hon kikade över axeln flera gånger och saknade pojkvännen men slog inte av på takten. Först efter halva sträckan gick hon ner på vilotrav. Inget fel på kondisen, men hon borde få träningsvärk (hoppas jag…) och hålla sig lugn nån dag. Men hon gjorde ändå några fnattrundor i trädgården vid hemkomsten, lilla gullet.

Egenhändig pedikyr från igår befanns under dagsljus vara i behov av justering. Blev några missar... man är väl skumögd. Foyle’s fel att detta skjuts upp till morgondagen.

"Har du känt hur ett russin egentligen smakar? Eller äter du en handfull i taget samtidigt som du läser en bok, tittar på tv eller kör bil? Om du aldrig på riktigt tagit dig tid att äta ett russin, om du aldrig riktigt varit närvarande i just det ögonblicket, vilka andra ögonblick har du då inte missat?"

Visst fastnar man för formuleringen. Det handlar om mindfulness, om att vara närvarande i nuet. För det är i nuet vi lever; det förflutna är förbi och framtiden har ännu inte inträffat. Ännu ett av dessa utländska begrepp som blivit inne och startats kurser i...

På svenska heter det medveten närvaro eller sinnesnärvaro och det är ju väl så bra. Säger precis vad det handlar om. Sökte på nätet och fastnade där halva dan och förkovrade mig. Följ länken ovan vid påflugen nyfikenhet.

Regn hela förmiddagen. Tog det lugnt. VÄLDIGT lugnt. Ingen idé att jaga upp sig. Samlade material från nätet och bidade min tid.

Beställde sista Pettsonboken som vi saknat "När Findus var liten och försvann". Längtar redan.

Sen upphörde regnet och promenaden kunde verkställas, fuktigt och varmt, in i duschen, hängde tvätt och tiden gick , och gick, och gick... och sen vad det dags för fotvård också. En slappardag i medveten närvaro.

Dagen toppades av att Spanien fick hål på tyska muren och vann EM-fotbollsfinalen. Viva España! Såg första halvlek när det enda målet kom. Fantastiskt. Vilken sinnesnärvaro...

Har räknat efter. Idag har det faktiskt blåst i 21 dagar. Utan uppehåll. Mer eller mindre stark vind, men blåst har det. Ibland rätt häftigt. Är förfärligt trött på detta och sannolikt inte ensam om saken.

Vem kan man ställa till svars? Finns skadestånd att få för psyktiskt lidande? Skojar förstås bara, men det borde finnas någon som tog hand om frågan. Äh, det är väl det gamla klimathotet igen...

Hittade i kommentarerna på någons blogg en länk till en "åsktracker" som jag gärna vidarebefordrar HÄR. Den går till Extreme weather prognoses, över svenska områden och med svensk text. Den följer jag resten av sommaren för att kolla tillförlitligheten.

Långvarigt parabolproblem fixades igår. Dessa digitala apparater går mig på nerverna, det är alltid nåt som strular. Gradvis har mottagningen försämrats och plötsligt försvann SVT2 och SVT24 och så ska man verkligen inte behöva ha det anno 2008.

TV-handlar'n gav råd på telefon men det hjälpte inte. Strax försvann fler kanaler, hej och hå. Reparatören fick komma och byta det trasiga mikrovågshuvudet. Kanalerna är tillbaka men signalerna är lite svajiga. Ett träd har växt sig för högt och måste fällas. NU.

Synd för just intill denna stam satt Mamma Kråka en dag och putsade sig efter badet. Hon satt där och smög. Njöt och tänkte egna tankar en stund. Tog lite paus från sina skräniga ungar som vilsna for runt i Parken och letade efter henne. "Mamma, mamma, var ÄR du..." höll dom på. Hon låtsades inte höra.

Denna usla bild är ett bevis på att mina ambitioner MÅSTE få en bättre kamera. NU. Försöka fota fåglar på 20 meters håll med den lille kameran är liksom överkurs... störtlöjligt.

Vi har följt kråkfamiljen på nära håll ett par veckor. Ungarna är lika stora som mamma men kraxar hest och gör sig tafatta medan hon finkammar vägkanterna efter nåt att stoppa i deras gap.  Står på kö och barnslar sig med flaxande vingar "hjälp, vi dööör, vi kan inte äta själva". Hellegod. Jag försöker tränga bort att de rövar fågelungar och ägg för jag tycker om kråkor. Jättemycket.