Värme och regn har gjort omgivningen tropisk i kväll, med dis och dimmor. Som växtligheten väntat på detta! Knopparna brister så man nästan kan höra det. Vi blir gränslösa mellan ute och inne. Kan vädra via både fönster och dörr utan att huttra.  

På utställning med 130 (!) västgötaspetsar idag. Platsen Tånga Hed i Vårgårda ligger så nära att det nästan vore skämmigt att inte nyttja tillfället. Så vi åkte trots hot om regn. Många vackra och goa hundar och åtskilliga gamla bekanta. Var nog åtta-tio år sen sist. Hälsade bland annat på ett barnbarn till vår Ulrik. Nostalgi.

Men hunduställningar är inte platsen för samtal egentligen. Ty, det är TÄVLING och alla vet ju hur tävlande kan fjärma sig från sin omgivning. Därtill är det fel att tävla i skönhet, om man frågar mig. Det finns så många andra betydligt viktigare egenskaper att ta hänsyn till vilka glöms bort för det 'flashiga'.

Vi åkte med Vännerna. Drack kaffe här först. Sen tillbaka för enkel middag, potatismos och korv, medan vi ventilerade alla intryck. Och lite till. Men inte ett enda kort tog vi. Det var annat än när vi var aktiva det... Dessutom upplevde vi hundfrihetens alla fördelar. Ingen att hålla reda på eller ta ansvar för, ingen som ryckte i kopplet eller som skulle tystas, ingen som försökte sno mackor ur andras väskor, ingen som trasslade in sig i andras koppel och så vidare. Frid över de saligas minnen, men hundägande är på gott och ont.

Inte blir jag valpsugen heller. Goa valpar är goa valpar att se på och tala med, men man måste inte äga dem. Har inga problem med så kallat habegär. Hur som helst en kul dag. Och när vi kom åter efter några timmar hade flera nymfungar lämnat sina holkar. Och björklöven nästan slagit ut...