Om blickar kunnat döda… Blev helt fascinerad av denna bild på en trettonåring från förr. En jättebra bild med omedelbar närkontakt. En allvarlig och bestämd blick som oblygt möter betraktarens. Vad tänker hon? Vad vill hon säga åskådaren?

Särdeles märkligt blev det att på detta vis titta sig själv rakt in i ögonen. Fascinerande att möta sin egen blick – från en annan tid.

Ja, det är jag på bilden, pappa höll i kameran, det är sommar. Har förstås sett bilden förr, men aldrig på detta vis. Nu blev den inscannad till datorn och därmed förstorad. Med kontrast och skärpa hände det grejer, och då trädde blicken fram. Blicken som borrade sig in i mitt medvetna. En sällsam upplevelse.

Var jag arg? Hade jag förmanats att för en gångs skull hålla mig hemma? Hindrats från att rusa tillbaka till hästen, korna eller höhässjorna? Ett högst troligt scenario. En liten hötuss framtill på tröjan vittnar om det.

Kan man på detta sätt söka kontakt med sitt innersta jag? Sitt ofördärvade, ursprungliga, äkta jag? Som det var innan livet slängde ut sina krokben.

 

skogsfrua på dal

20 juli 2013 23:19

Du är dig faktiskt väldigt lik! Särskilt blicken ;-) Roligt att ha ett så bra och -vardagligt* foto, de flesta man har är ju från högtidliga uppstramade situationer. Men det var vanligast på min tid.

Inte dumt att scanna gamla bilder, de blir ofta bättre än originalet ju.

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

21 juli 2013 00:01

Jaså, 'väldigt lik'!? Med den dödande blicken ;-) Kära nån, då kan jag använda den som profilbild i blogg och på FB...?
Jo, scannade bilder blir väldigt bra. Och går att redigera också. Enastående.

 

Elisabeth

21 juli 2013 18:07

Men oj är det du!

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

21 juli 2013 22:54

Ja, du borde faktiskt känna igen mig ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...