Amerikakofferten har släpats fram i dagens ljus och fått en mer upphöjd placering. På loftet över fågelhuset. En så praktisk tingest ska förstås användas till förvaring av mer än enbart ’kinafatet’ inlindat i ett täcke. Sådär har den stått på logen i fem år, sedan pappa dog.

Även kinafatet har plockats fram, fotats på nytt, mätts och vägts för gratis värdering online hos Göteborgs Auktionsverk. Bäst att äntligen få veta något om detta fat som släpats omkring av generationer.

Kofferten användes av farfarsfar och farfarsmor när de utvandrade till Amerika 1897. Farfar föddes i Boston 1898 men händelser hemmave’ fick dem att återvända till Sverige igen. Tur för mig! Detta är väl skälet till att kofferten finns här, annars hade den ju stannat i ’amerikat’.

Amerikakoffert är en väska formad som en låda och försedd med låsbart lock. Den var av trä, metall eller läder. Utvandrarna till förvarade i kofferten sina tillhörigheter under resan. Det är den mest kända symbolen för den stora emigrationen under 1800-talet och 1900-talets första tjugo år, enligt Wikipedia.

En sökning på Googles bilder visar en mängd olika utseenden på dessa koffertar.

 

Berit Elisabet

15 juni 2013 00:18

Spännande med fatet, alltid skoj att veta.

Amerikakoffertar - jag tittade på bilderna, och "allt är inte guld som glimmar". :D
Den "äkta varan", den man i allmänhet menar, ser ut som din, har jag förstått. Oftast med välvt lock.

http://beritelisabet.blogspot.se

Margus

15 juni 2013 07:23

Jo, det finns alla varianter på koffertar. Hur som helst ett historiskt föremål och även om min är illa medfaren så är den en påminnelse om släktens äventyr. Skulle just lämna kommentar i din blogg, men det går inte från paddan. Får återkomma via annan teknik;-) Knepigt, det går utmärkt på Bloggplatsen, men inte på din bloggserver.

 

Väninnan

15 juni 2013 17:27

Den ser ut att väga en del. Tänk när dessa koffertar var fyllda med ägodelar, det var mycket att släpa på, för familjerna var ju många gånger stora. Jaa, vad tidigare generationer fick vara med om. ”Den gamla goda tiden”… Men alldeles säkert var även dessa människor förhoppningsfulla och kunde känna glädje i tillvaron. Modiga var de också som vågade lämna allt gammalt och invant och kasta sig ut i det okända.

Margus

16 juni 2013 06:23

Ja, tänk att fylla den med böcker, du! Fast de hade ju oftast inte så många ägodelar heller. Visst var de modiga. På den tiden visste man inte mycket om vad som väntade 'overthere'. Att så många drog iväg visade ju hur eländigt man hade det i gamla Sverige då. En riktig 'braindrain', di kallar't... var det bara de fega som blev kvar, tro...

 

skogsfrua på dal

15 juni 2013 19:57

Rara gamla ting! Goglade på bilder och exakt en sådan som på första bilden lämnade vi på Fridhem i Thn vid flytten till Skåne! Det var ju jäkligt dumt. Inte visste jag att det var en amerikakoffert;-(

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

16 juni 2013 06:15

En amerikakoffert kan man ju vara utan om den inte har ett affektionsvärde för en själv. Men, varifrån kom den... nån släkting som varit ute på vift?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...