Medan läkaren väntade två månader med att skriva ett katastrofalt och oanvändbart intyg var det andra som satt och smidde ränker för Anna-Lenas del…

Samverkansgruppen RESAM (där FK regerar) som handhar A-L:s fall nöjde sig inte med att hon väntade på ett ”vattentätt” intyg för permanent sjukersättning - det var ju vad alla trodde på.

De nöjde sig inte med att det bara var två ynka månader kvar tills de gamla sjukskrivningsreglerna ska återinföras den 1 juli (tack vare att oppositionen i riksdagen tvingat högeralliansen till reträtt).
De nöjde sig inte med att hon inte klarade MMRs psykologtest när hon fick gå hem och lägga sig med galopperande hjärta och feber pga. stress!

Nej, något sista ’jävelskap’ skulle de väl kunna hitta på att pina A-L med under väntetiden…

De hittade nu en neuropsykologisk utredning att skicka ut henne på! Ett intelligenstest, typ WAIS. Som används till ADHD- och DAMP-patienter (fast de VET att hon inte har detta). Dessutom har A-L redan gjort ett sådant test tidigare – hon har gjort ALLT. Hon kommer inte att orka genomföra den.

Snacka om att suga ut den sista blodsdroppen som vampyrer! Snacka om att tillintetgöra, mosa, söndra och krossa sjuka personer i ondsint terror! Vår högerregering har verkligen lockat fram mänsklighetens allra grymmaste drag.

"Det enda ondskan behöver för att segra är att godheten ingenting gör."

(Edmund Burke)

Vad är det med läkarna nuförtiden? Varför ”vågar” de inte skriva de intyg de egentligen vill?

För två månader sedan skrev jag om kompisens lyckade avstämningsmöte hos läkaren med socialtjänst och FK i syfte att ansöka om sjukersättning (fd. förtidspension) för Anna-Lena. Läkaren hade varit så förstående att jag rördes till tårar av rapporten. Allt hade andats frid. Läkaren lovade att skriva ett ”vattentätt” intyg. Han lyssnade in vad som numera måste vara med: ”arbetsförmågan till 100% nedsatt för resten av livet, alla rehab.åtgärder uttömda”. Alla skulle hjälpas åt. För A-L:s skull. Efter sju års utredningar och pina under FK:s terror.

Alla löften förbyttes i bottenlös förtvivlan… Tiden gick, och gick, och gick… Efter två månaders väntan blev läkarens kommande långsemester känd på Byn. A-L stötte på hos vårdcentralen: ”Nu får ni påminna läkaren om intyget”. Så skedde, och intyget skrevs… Dagen innan han gick på semester. Intyget är en katastrof!

Han skrev inte att arbetsförmågan är nedsatt till 100%! Han skrev ”i betydande grad”.

Han skrev fel nummer på diagnosen ME/CFS.

Han skrev inte för all överskådlig framtid!

Han skrev inte att rehabiliteringsåtgärderna är uttömda!

Han drog till med HÖRSÄGEN FRÅN MEDIA som UTAN SAKLIGA FAKTA kullkastar A-L:s alla möjligheter till sjukersättning. Han hade nämligen sett på TV…

Samma dag som läkaren jobbade med intyget såg han ett nyhetsinslag på drygt två minuter om diagnosen ME/CFS (nedan). Om inledda försök med ett läkemedel som kan lindra ME-patienternas symptom. OM allt går väl. Som läkare – och vi alla - vet återstår åratal av tester, utvärderingar och analyser innan detta försök kan ge läkemedel för behandling.

Den stressade läkaren kastade plötsligt all läkaretik åt sidan och baserar sitt läkarutlåtande på HÖRSÄGEN VIA MEDIA. Inte nog med det, han skriver att läkemedlet möjligen kan HÄVA patienternas kroniska trötthet, fast nyhetsinslaget bara talar om lindring. Därmed har han gjort allt för att intyget inte kan godkännas av FK. ”Vattentätt” lovade han… Sen drog han onåbar på semester – i FYRA månader.

Kvar står en sönderstressad, utmattad, sjuk person som hade lovats hjälp efter sju års pina. Intyget är oanvändbart för ansökan om sjukersättning. Undra på att vårt hopp förbyttes i djupaste förstämning. VARFÖR?

Det var knappt jag fick krafter över till hennes yttrande till Förvaltningsrätten om en äldre period. Men nu är det klart. Bara att tugga vidare… Nu väntar ett yttrande över en annan period i kedjan som ska vara inne till 20 maj.

Nu har alla inlägg om Anna-Lenas kamp mot Förkränkningskassan lagts i särskild kategori.

Husbonden bygger om i finkavdelningen. Kanarierna får egen kupé för att slippa störningar nästa häckningssäsong. Kolonihäckning med flera arter tillsammans har sina problem. Förra året var det sebrafinkarna som tog kanariernas ägg. I år har risfåglarna varit fräcka, säkert beroende av att de blev väldigt många när vi sammanförde två stammar. Häckningen är i princip avslutad för småfinkarna. Idag öppnades en nätvägg under arbetet så att alla förenas en kortare tid, för att sedan åtskiljas igen.

Årets sebraungar som aldrig mött de andra blev väldigt exalterade och nyfikna. För att i nästa stund tuta ihärdigt efter mamma och pappa när de inte hittade tillbaka. Den lille astrilden återtog sin gamla favoritplats.

Tre testosteronstinna kanariehanar har återvänt till flocken. Ettrigast är Tore, bilden ovan är signifikativ för hans temperament. Första  dagen bråkade han med Pelle och Robin vilka sedan gjorde gemensam motattack så att Tore blev riktigt kväst. De hade full bevakning på Tore som fick lära sig att sitta stilla. Den dagen.

Dagen därpå  repade Tore mod igen och jagade Parveln som blev så trängd att han satte sig på Tores rygg och nöp denne i huvudet. Vi får hålla dem under bevakning. I bästa fall lugnar de sig.

--------------------

För övrigt har jag jobbat med vännen A-L:s yttrande till Länsrätten i två dagar. Tungt och tröttsamt. Denna gång överklagas sjukpenning för perioden maj-augusti 2011. Försäkringskassan delar upp sjukskrivningarna i flera ärenden – i ren utmattningstaktik. Nästa ärende som ska vandra samma väg är augusti 2011-februari 2012, nästa därpå mars-juni.

Dessvärre hände något som tog musten ur oss … Hennes ärende med ansökan om sjukersättning (f.d. förtidspension) har inte löst sig som tänkt var. Läkarens utlåtande höll på att glömmas av! Efter påstötning skrevs det strax före att han gick på fyramånaders semester. Utlåtandet har väsentliga brister och kan inte användas vid ansökan. Återkommer till det en annan dag. Nu ska Lilla Huset natta.

På snabbvisit i lördags hos Bonusdotter med familj. Baby Stella tar sig fram reptilsnabbt. Vi hade en barngrind till övers, en gång inköpt till hundfamiljen men som stod oanvänd i alla år. Kompostgaller var enklare. Lika bra att grinden nu kommer till bättre användning än att stå här i ett hörn.

Det blev dock inte så mycket pratat pga. pågående demonstration av städmaskin Modell Dunder. Dammsugning och tvättning av mattor utfördes av ung tjej ackompanjerad av många decibel motorljud. 1,5 timme var det sagt för visningen. Det tog 2,5 timmar inklusive hopplockningen, trots benäget bistånd av kunden! Många delar var det. Som aldrig blir använda. De får vara hur bra som helst, men tro mig… det blir inte av. En städmaskin kan inte ta en halv dag att montera ihop. Dyr var den också, 45 000 kr. Men 39 000 kr JUST NU förstås.

Maskinen säljs genom ett kedjebrevsliknande kontaktnät. Firman lägger alltså inga pengar på marknadsföring. De nästlar sig in genom rekommendationer från vänners vänner. I gengäld ville de ha 25 nya namn av 'visningsoffret'. Hur många vänner har man som kan köpa en städmaskin för 45 000 kr? ’De angivna’ blir sedan uppringda med erbjudande om en gratis städning av matta, soffa eller säng, valfritt vilket. Fick själv ett liknande förslag en gång som jag avböjde direkt. Vårdar mina kvalster själv! Men alla har inte lika lätt att säga nej. Och när foten är inne blir det tuffa påtryckningar om köp.

Vi hörde hur försäljaren ringde upp för att fråga hur visningen gått och hur tjejen skött sig! Och detta medan hon ännu höll på att packa ihop. Sen vidtog rena övertalningsattacken och ifrågasättanden till BÅDE herrn och frun i huset (!) bland annat om VARFÖR dom inte ville köpa på avbetalning…!! När familjen stod på sig blev reaktionerna surare och surare från både telefonör och demonstratör.

Visningen var intressant. En ullig matta, av ryatyp, dammsögs sjuttiotolv gånger. Stora sjok av stöv revs upp  var fjärde sekund. Tjejen plockade oavbrutet ur filter efter filter. Kunde inte avhålla mig från att studera dem på nära håll och fann att det mest var ull från mattan. ”Efter ihärdig städning på detta vis är alltså mattan utsliten”, sa jag.

Då jag är öppet fientlig till aggressiv marknadsföring via hemfridsbrott klämde jag i hur ”nyttigt det är med lite skit för små barn så att de inte ska utveckla allergier senare i livet”. ”Man ska bli vän med sina kvalster.” Rätt skönt att vara i tantåldern...;-)

Till slut försvann demonstratören och vi fick äntligen lite kaffe med ljuvliga rosenbröd i behaglig tystnad. Baby Stella var på soligt humör men är inne i Blyg-perioden.  En händelserik dag. Husbonden och jag tuppade av i två timmar efter hemkomst och försenad middag.

Blandade tankar idag.

Såg några minuter av SVT:s 'Skönhetsbubblan' och hörde en kosmetisk plastikkirurg påstå att skönhetsoperationerna är en del av kvinnlig frigörelse...!!!

Hmm, just VAD innebär det egentligen att vara frigjord, tänkte jag...

Att få lov att göra ingrepp - utan att ifrågasättas. Eller att få lov att vara sig själv - utan att ifrågasättas. Dagens filosofiska spörsmål.

Tror att FK:s handläggare just gjort sig själva överflödiga. Som saken utvecklats kan de lika gärna ersättas av datorer. Det nya sedan högerregeringens tillträde är ju att handläggarna inte ska behöva göra några 'personliga bedömningar' som de 'tvingas att ta ansvar för'. Ingen vill längre ta något ansvar. Det är läkarna som ska uttala sig "enligt regelverket" så att utlåtandet "stämmer med regelverket" för att ärenden ska godkännas. Detta klarar en dator bättre. Därtill skulle de sjukskrivna slippa trakasserier och kränkningar.  Utan kostsam personal finns mer pengar till våra rättmätiga försäkringsersättningar åt den som drabbas av sjukdom! In med datorerna, och SPARKA HANDLÄGGARNA!

För övrigt har solen nyttjats väl i ett par dagar. Fått lite färg i fejan innan det blir för varmt. Har filmat i skogen och via linsen fångat båd' fågel och ekorre i morse. Missade ett rådjur - klampade fram för fort:-( Hämtat postpaket med bläckpatroner till både gamla och nya apparater. Lilla Julafton...och minst lika kostsam, hehe.

Nymfan Sussie 'med foten' har legat i holken på 'hemligt uppdrag'. Hon klarar lätt att gå både i och ur denna vilket är såå glädjande. Gräset växer på slåttervallarna så att både marsvin och fåglar får smaka på godsakerna. Livet är rätt härligt så här års...

Stephan Rössner är en sån som älskar att avliva en rad myter och vanföreställningar om kost och hälsa. Och det är kul. Rössner är professor och överläkare vid överviktsenheten, Karolinska, och medverkade i tv-programmet Fråga Doktorn härom veckan. Temat var sött och salt och Rössner betonade flitigt att "livet är en fest" och att vi inte ska späka oss in absurdum av rädsla för onyttigheter. Hur ska man nu komma ihåg alla drastiska citat, för att använda vid rätt tillfällen? Första steget var att samla in dem, nedan, sen får vi se hur det går med resten…

"Folk tycker att honung är så nyttigt för att det är naturligt. Att det är naturligt betyder inte att det är bra. Digitalis, är en blomma i skogen, som man kan ta livet av människor med."

"Vi kan ju inte äta mat som smakar pyton bara för att det är nyttigt."

"Livet är en sexuellt överförd sjukdom med 100% dödlighet. Vi måste ha kul medan vi håller på. Vad är det för vits med att leva taskigt bara för att dö med normala blodvärden."

"Kroppen är väldigt tolerant mot tillfälliga överdoseringar. Socker är ett långsamt dödande gift, men vem sjutton har bråttom."

Men Stephan Rössner är seriös också. Så här:

"Atkins är passé, GI är ingen bluff men lite onödig omväg till bra kostråd som alltid har funnits, kolhydratmetoderna har både varit höga och låga - men all nypublicerad forskning visar att det egentligen bara är det dagliga energiunderskottet som avgör hur vikten kommer att förändras under längre tid."

Eller som i Läkartidningen HÄR.

Fastnar idag för bra citat. Här serveras utdrag ur Anders Westgårdhs angelägna och suveräna krönika i AB på valborgsmässoafton. Om hedersvåld. Krönikören har läst ännu en artikel om en ung kvinna som mördats av sin egen familj. Westgårdh uttrycker exakt vad jag känner. Han skriver:

Citat:

”Gubben Noak var en hedersman. På Bellmans tid var det möjligen en benämning som ingav respekt och beundran. I dag måste det rimligen vara tvärtom. En hedersman är en idiot.

[…]

…. försöker ta till mig ännu en artikel om mordet i Landskrona, där en ung kvinna misstänks ha straffats med döden av sin egen familj. Till bödel utsågs hennes 16-årige lillebror som alltså tvingades hugga ihjäl sin syster och därmed ödelägga även sitt eget liv, enligt misstankarna.

För att pappan är en hedersman.

Som kidnappade sin egen dotter vid tolv års ålder, som tvingade henne att gifta sig då hon var femton och som i maskopi med en hjärntvättad hustru beordrade sin son att mörda henne vid nitton. Allt detta inom ramarna för vad som med en förskönande omskrivning kallas hederskultur men som i själva verket är ett vämjeligt förtryckarsystem, ett kvinnohatande barbari under kulturell täckmantel.

[…]

… hur ska man då förhålla sig till det primitiva bagage som vissa släpar in över våra gränser?

Givetvis genom att ställa grundläggande krav på de människor som söker sig hit.

Välkommen till Sverige. Här funkar livet och lagarna så här. Här bestämmer tjejer själva om sin utbildning, sina relationer och sin framtid. Om du inte är med på noterna kan du vända i dörren och pröva lyckan någon annanstans. Och om du lurar oss kommer vi att straffa dig så hårt, så jävla hårt. OK?

[…]

Det som kallas hederskultur och hedersrelaterade brott måste hanteras som just brott, inte som kultur­ella fenomen.”    Slut citat.

Westgårdh drar också paralleller till hur vår flathet "ger fri lejd åt de krafter som drömmer i närheten av" den norske terroristen. Krönikan talar för sig själv och kan läsas i sin helhet HÄR.

Våren är redan långt kommen, bra att meteorologernas och tv-folkets tjat om sommar kommer på skam. Vi är bara i maj ännu. Och det har funnits gånger då jag haft termobyxor på vid valborgselden, så det så.

En taltrast har gjort entré i Parken. Från fyratiden på morgonen till sena kvällen, utan uppehåll, har han konserterat från våra högsta träd. I en hel vecka. (Fotad på mycket långt håll) Man kanske inte ska fälla asparna, trots allt…

Lämnade hundmat till kompisen idag. Samt några leksaker, tuggben och vitaminer som Sigrid inte längre behöver… ”Den enes död, den andres bröd”… Låter makabert, men de gamla ordspråken har en tendens att poppa upp även när man inte önskar det.

’Jimmen’ mötte i grinden, gläfsande på vakt. Kände förstås igen mig. ”Ha, den där känner jag ju,” sa blicken skälmskt. Vände strax på klacken och lufsade i förväg in till matte. Tack och lov är han ung och busig. Leksakerna kom strax till användning. Att se en tax galoppera på sina korta ’käppar’ och med flaxande öron bak på nacken är en rätt skön syn.

En dyster Valborg passerade i Lilla Huset. Plötslig olust och matthet fann sin orsak när jag insåg att det nog var sorgen efter Sigrid som kom ifatt mig. Ingen plockar längre upp smulorna under bordet. Ingen slickar efterrättsskålarna… 20 års inrotade vanor har brutits. Hamnade till slut framför Sigridfilmen med tårarna flödande. Lika bra att släppa fram det när det kommer. Inga glädjens raketer här inför våren. Saknade också studentsångarna på tv, allt ska dom spara in på…

För övrigt har Ranelid gjort bort sig. Tagen på bar gärning i en våldsam frontalkrasch som han ensam bar skulden till. Han brukar ju säga att: ”Ingen annan författare har någonsin nått så många människor”. Gör visst allt för att synas, den där… Denna gång så omdömeslöst att han riskerade flera andra människors liv. Så tomt hans metaforer om kärlek och ödmjukhet ekar nu. Så här gör man bara inte. Polisen har visst inlett en förundersökning mot Ranelid rörande vårdslöshet i trafik.