Våren är redan långt kommen, bra att meteorologernas och tv-folkets tjat om sommar kommer på skam. Vi är bara i maj ännu. Och det har funnits gånger då jag haft termobyxor på vid valborgselden, så det så.

En taltrast har gjort entré i Parken. Från fyratiden på morgonen till sena kvällen, utan uppehåll, har han konserterat från våra högsta träd. I en hel vecka. (Fotad på mycket långt håll) Man kanske inte ska fälla asparna, trots allt…

Lämnade hundmat till kompisen idag. Samt några leksaker, tuggben och vitaminer som Sigrid inte längre behöver… ”Den enes död, den andres bröd”… Låter makabert, men de gamla ordspråken har en tendens att poppa upp även när man inte önskar det.

’Jimmen’ mötte i grinden, gläfsande på vakt. Kände förstås igen mig. ”Ha, den där känner jag ju,” sa blicken skälmskt. Vände strax på klacken och lufsade i förväg in till matte. Tack och lov är han ung och busig. Leksakerna kom strax till användning. Att se en tax galoppera på sina korta ’käppar’ och med flaxande öron bak på nacken är en rätt skön syn.

En dyster Valborg passerade i Lilla Huset. Plötslig olust och matthet fann sin orsak när jag insåg att det nog var sorgen efter Sigrid som kom ifatt mig. Ingen plockar längre upp smulorna under bordet. Ingen slickar efterrättsskålarna… 20 års inrotade vanor har brutits. Hamnade till slut framför Sigridfilmen med tårarna flödande. Lika bra att släppa fram det när det kommer. Inga glädjens raketer här inför våren. Saknade också studentsångarna på tv, allt ska dom spara in på…

För övrigt har Ranelid gjort bort sig. Tagen på bar gärning i en våldsam frontalkrasch som han ensam bar skulden till. Han brukar ju säga att: ”Ingen annan författare har någonsin nått så många människor”. Gör visst allt för att synas, den där… Denna gång så omdömeslöst att han riskerade flera andra människors liv. Så tomt hans metaforer om kärlek och ödmjukhet ekar nu. Så här gör man bara inte. Polisen har visst inlett en förundersökning mot Ranelid rörande vårdslöshet i trafik.

 

Ruth

1 maj 2012 23:25

Nää, almarna får du nog lämna till trasten, åtminstone en får sparas, den behöver inte flera.
Det var nog lite för tidligt att röja i Sigrids prylar, men det är skönt att få ut det hela ur kroppen, säkert så kommer det flera tunga stunder. Jag tror att du får skaffa en ny liten valp så tomheten mildras, mitt motto ”en gång hund, alltid en hund”.

Vädret kan man knappast klaga på, men lite för varmt för mig, är ju ingen soldyrkare och tål värme så dårligt. Naturens grönska har exploderat nu på ett par dagar.
Det är nog sommaren som har kommit nu, tror inte den backar ännu en gång.
Kram på er

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

2 maj 2012 08:16

Det finns det man måste lära sig leva med. Att skaffa ny hund enbart för att mildra en tomhet och saknad är liksom en flykt från verkligheten, känner jag. Lite som att skaffa ny kärlek när ens livskamrat gått bort;-) Allt kan inte köpas - en del måste man igenom.

Såvitt jag vet har maj alltid varit en vårmånad, hoppas på fortsatt sådan. Det är inte det sämsta;-) Kram tillbaka.

 

Väninnan

2 maj 2012 00:45

Det finns tunga dagar. Man kommer inte ifrån dem. Då får man vara ledsen. Det väntar lättare dagar,fast i ögonblicket kan det vara svårt att ta dem till sig.

Margus

2 maj 2012 08:17

Just så. Det blir bättre.

 

Erika

2 maj 2012 22:17

Det kommer dagar som blir bättre, men mitt i allt förstår man inte att det blir bättre eftersom man är som förlamad av sorg. Jag förlorade helt livsgnistan efter "Sockergrynet" jag grät konstans dygnet runt den första tiden. Jag förstår vad du går igenom. Håller med att skaffa ny hund/katt på en gång har jag inte gjort och med mitt förstånd i behåll tänker jag aldrig någonsin utsätta mig för detta en fjärde gång. Men denna fjärde gången var värst, därför han hade levt sida vid sida med mig i 16 långa år. Nu när jag satt på balkongen dessa varma dagar, kom det inte ut någon ulltuss, det högg till vid tanken hur det var förra året vid denna tiden, då var vi två, inte längre så.

Det tar tid att vänja sig av med att det älskade husdjuret inte finns mer. Livet har sina prövningar i bland till bristningsgränsen, stundtals vill man bara ge upp. Hoppas tiden läker det sorgsna och att du blir glad igen vid minnet av lilla Sigrid.

http://enstrimmaljus.blogspot.com

Margus

2 maj 2012 23:30

Tack för omtanke och tröstande ord! Jag är väldigt glad åt alla minnen, de flesta dagarna går mycket bra - men det finns 'sorgsna stunder' som man får gå igenom. Det suger lite energi, det gör det.
Tror du har det värre efter 'ditt Gryn', när man lever ensam blir det extra tomt. Och tyst. Men det löser sig. Det också.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...