Tänk att en karamell kan fastna bakom bilratten. Hade just tagit fram en hård karamell under färd. Den slant iväg och gled ned i ett för den exakt avpassat mellanrum bakom ratten. Hade ingen aning om att där fanns en glipa. Vid rattrörelsen gled karamellen allt längre ned och kilades fast! Vågade inte riskera eventuell låsning av ratten. Stannade och fick världens jobb med att pilla upp den lille attan. Utan ett enda lämpligt verktyg.

Äntligen kom den loss… puh. Men vad gjorde den lilla karamellen då? Studsade upp mot instrumentbrädan och gled in i en annan glipa som jag inte heller visste att den fanns. Det var värst så många karamellfångare det fanns i den bilen då;-) I den glipan var det ingen risk för skador men… den skulle bara ut. Små förtretligheter som prövar tålamodet, stjäl tid och kantar vår vardag.

Bortsett från Sigrids hädangång i en jobbig vecka hölls avslutning med PRO:s studiecirkel om ’Så levde vi förr’. Men bara för säsongen. Vi fortsätter till hösten igen. Hemfärden gick via Grannen och 'cirkelkamraten', där akut hjälp erfordrades mot en plötsligt upphoppad dialogruta - på engelska. Glad att kunna rycka in vid enklare stillestånd. Men… varför måste engelska program installeras till datanybörjare i pensionsåldern? Som om det inte vore jobbigt nog ändå med ’nybörjeriet’. 

Besök idag av Vännerna som kom med trösteblomma. Kort samling vid graven, men för övrigt en glad ’reunion’ med hundarna genom filmens värld. Vi förnöjdes åt de nyligen sparade och åt eftervärlden räddade gamla filmerna på vår lilla flock. Många minnen fräschades upp. Film är fantastiskt, som att vara återförenade för en stund. Där och då. Det  är som att man har dem kvar för en stund. En lånad stund.

Inte en tår fälldes. Faktiskt bara roligt. Trots att deras Toste och vår Ulrik smågnabbades mest hela tiden. Ska bränna en DVD till Vännerna vid första bästa tillfälle.

 

Elisabeth

16 april 2012 21:38

Ser framför mig den studsande karamellen, tur man får goda skratt emellanåt

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

16 april 2012 23:51

Förtretligheter har en förmåga att vara störtkul... efteråt, hehehe.

 

Ruth

16 april 2012 22:55

Haha, det är många skrymslen och springor på bilarna i dag, kan nästan se hur du kämpar för att få upp denna usla gottebit, även om min fantasi i huvudet är nog lite överdriven.

Gulligt av dina vänner att komma med en trösteblomma och en avskedsstund vid den sista viloplatsen. Så mysigt att kunna blicka tillbaka på filmerna du har gjort av dom 4-fota. Vännerna blir nog glada över att få Toste-filmen på en DVD.

Kram vännen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

16 april 2012 23:52

Din fantasi är INTE överdriven, det var ett litet h-sikke. Men kul efteråt.
Kram tillbaka.

 

Väninnan och maken

16 april 2012 23:35

Den sortens bil ni har ÄR utrustad med två glipor för just hårda karameller. Det är ett tillbehör/tillval och kostar sina modiga kronor. Inte alla som har sån’t i sina bilar, kan veta.
Det blev en fin nostalgisk stund då vi åter fick uppleva våra underbara fyrfota vänner. Är mycket tacksam och ser fram emot DVD:n. Tack för senast!

Margus

16 april 2012 23:55

Tack själva! Hoppas de där gliporna kan användas till annat också - brevhållare eller nåt. DVD:n ligger först på listan. Eller i pipelinen, som det heter idag. Haha.

 

skogsfrua på dal

19 april 2012 14:05

Efter denna betan -karamell, antar jag att du har utrustat bilen med praktiska mojänger som liten tång, mejsel, nagelfil sax mm mm
Dessutom har du väl övergått till godis som Ahlgrens bilar t.ex vilka inte så lätt halkar ur händerna.
Stå vid en grav och se på gamla filmer... hujedamig så här skulle ha lipats men det är enbart mig det är fel på!

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

19 april 2012 21:55

Lipat har jag allt gjort också må'tro. Och du, Ahlgrens bilar skulle det rymmas många, många fler av i dessa glipor;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...