Måste bara slå ett slag för SVT:s Kunskapskanalen. Hoppas det är många som hittat dit. Se gärna programmet ”En bok – en författare” som går varje kväll och morgon (tider nedan). En väldigt bra programserie!

Härom kvällen pratade läkaren Nisse Simonsson initierat och trivsamt om sin senaste bok ”Glöm inte minnet”. Simonsson har gjort sig känd för att enkelt och lättsamt berätta om den mänskliga hjärnan och varför vi beter oss som vi gör. Han var verkligen duktig och rolig.

Två andra titlar han gett ut är ”Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra” och ”Livet är inte så tokigt om man betraktar alternativet”.

Programserien handlar om aktuell facklitteratur. I varje program intervjuas en författare om sin bok och dess ämne i hemtrevlig miljö och dämpad belysning och är hur trevligt som helst. Duktiga och pålästa intervjuare lockar fram det bästa ur böckerna. Författarna trivs i regel med att tala om sina favoritämnen. Testa det, och börja gärna med den trevlige pricken Nisse Simonsson. Klicka på bilden nedan för länkning.

Sent varje kväll kl 00.00 – 00.30 sänds En bok – en författare, som vi ser från sängen innan Lilla Huset törnar in. Programmet går också på morgnarna 9.00 – 9.30 för den som vill ha en mjukstart på dagen.

Ännu en författare värd att höra är journalisten Dan Josefsson om ”Den mörka hemligheten” som handlar om anknytningsteorin, dvs. hur viktigt det är för barn med vuxna relationer som de tidigt kan knyta an till och känna trygghet hos. Störd anknytning kan uppstå vid separationer eller kärlekslös behandling under uppväxten. Tidiga händelser vi själva betraktar som bagateller, eller har glömt, kan ha inneburit ett trauma som styr hur vårt vuxenliv gestaltar sig. Resultatet kan bli relationsproblem i vuxenlivet, oförklarlig fysisk smärta, sömnproblem, stora humörsvängningar. Ibland även en drift att arbeta extremt hårt. Sedan Dan Josefsson lärde sig om anknytningens betydelse för barns utveckling skar han ner på arbetstiden till förmån för barnen. Klicka på bilden för länkning.

Glöm inte bort Kunskapskanalen i mediebruset! Lilla Husets favoriter som också rekommenderas är Antikens Världar, Underverk i världen, Världens språk och Arkitektur jorden runt. Lyckostunder.

 

Berit Elisabet

21 januari 2012 00:46

Har tittat på den där fina ljusstaken flera gånger - går den inte att rädda? Synd att kasta en sån.
Apropå lampor och sånt - jag tycker också väldigt illa om dom där lysrörslamporna! Ger ett trist ljus (även de som ska ha ett varmare sken). Kvicksilverinnehållet är förstås också eländigt.
Jag har hamstrat vanliga glödlampor! :)
Kunskapskanalen är en guldgruva, och drevet mot Juholt är fruktansvärt. Eländigt att så många parti"vänner" också ägnar sig åt systematisk (och dessvärre effektiv) förföljelse och mobbning.
Visar med all tydlighet att man är ett parti i förfall, och nu faller man på eget grepp. Och DET kan man inte skylla Juholt för, menar jag. Det startade långt före hans tid.
Usch ja!
Man får glädja sig åt sin egen lugna vrå och de glädjeämnen man har närmast.

http://beritelisabet.blogspot.com

Margus

21 januari 2012 22:56

Instämmer, av hälsoskäl stänger jag av nyhetsflödet då och då. Sen vaknar nyfiken heten igen för en stund. Och idag var man ju bara tvungen. Ajajaj... hur ska det nu gå.

 

Gubbfan

21 januari 2012 18:28

Kunskapskanalen är en verklig glädjekälla.
Gubbfan har varit utan TV i fem år och det har gått utmärkt.
Men så i december föll han för ett av de vuxna barnens påtryckningar och inhandlade tillsammans med hustrun en 42-tums LED-grej med det trevliga namnet Andersson!
Dessutom fick den övertalande sonens tjock-TV en plats i köket så att gubben kunde titta på kunskapskanalen med stängd dörr så han slapp se/höra den andra dyngan.
Det var faktiskt kunskapskanalen som gjorde att gubben kunde övertalas.
Så otroligt mycket intressant som sänds där.

http://Gubbfan.bloggplatsen.se

Margus

21 januari 2012 22:53

Det gläder mig att du hittat nyckeln till tv-glädje. De KAN ju göra bra tv! Varför sända det andra skräpet alls...hehe. Nåja, man får väl vara storsint nog och tycka att alla ska få var sin bit.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...