Jag hör röster…

Låter allvarligt, eller hur?

Och faxen ringer emellanåt – utan inkommande samtal.

Spökar det i Lilla Huset?

Det är på telelinjen. Precis så där som var vanligt för trettio år sen. Lite avlägset tjatter som - om man tystnar - kan avlyssnas. Tänkte inte så noga på det tills Grannfrun hör av sig och säger att det är MIG hon hör! (Man har tyvärr röst och dialekt som känns igen.)  Vi hör alltså varandra under respektive telefonsamtal.

När detta nu uppdagats och felanmälts slår det mig att det också skrapar på linjen och att jag en tid har hört mig själv i eko under samtalen. Landsbygdens vedermödor med sina sköra teleledningar.

Konstigast av allt är att bredbandet går fram i dessa bräckliga trådar… DET är nästan trolleri.

Varför ska allt vara så förtvivlat komplicerat?

Liten enkel mikrofon sökes till min nya hobby, filmandet. För naturljud – men bra nog att t.ex spela in Benjamin Syrsa med. På nätet finns en liten käck ’handy recorder’ som heter Zoom. Inte speciellt dyr men genast mer kvalificerad än mina behov.

Så tvingas man åter studera manualer. På engelska. Tekniska instruktioner. På engelska. Med teknik jag inte behöver. Det är stereo med surroundljud, fem mikrofoner, fyra kanaler, 3D-panorering, X- och Y-axlar, fram och bak, 360 grader, linjära inspelningar, ’auto-gain control’ och ’low-cut filter’… puh. Målgruppen är musikskapare.

Om jag köpt den tidigare i år hade valet varit enklare. Nu finns TVÅ modeller att välja på - H2 (finns i lager) och H2n (kommer i oktober). Prisskillnaden är försumbar, en hundring. Den ena är lite enklare. Till den andra medföljer ett (kvalificerat) ljudredigeringsprogram.

Hjärnan går på högvarv… och augusti har nått sitt slut. September kan bli go' om det vill sig. Det är inte utan att det knyter sig hos envar i skräck för kommande vinter.