- Kan ni komma omgående, frågade killen med höbalarna när jag ringde klockan 09.00 Härligt med morgonpigga människor! - Joodå, vi kommer!

Vi var faktiskt redan klara med fåglarna. Hade vaknat vid femtiden, en timme tidigare än vanligt (bilköparadrenalinet låg väl kvar och skalpade…). Gårdagen regnade bort och nu var det hoppfullt igen. Marsvinen längtade efter sitt nya hö. Och sen vart det full fart.

Fyra hinkar nypon, sex balar hö, två baljor med älggräs och lika mycket rönnbär… så långt. Dagens skörd är under tak, alltid en lika skön känsla. Måtro vi låg i. Husbonden klängde i träden där vildfåglarna redan börjat smaka de röda läckerheterna. Minsann stötte han inte på några domherreungar däruppe också. Toksöta.

Om jag vid uppvaknandet i morgon finner mig vara i god form tänker jag nog ’homma åt mig’ mer rönnbär än så, vilket våra fåglar aldrig kan få nog av. Bäst att vara före sidensvansarna, för när de kommer i flock brukar träden bli rena på fem minuter. Förresten blir det alltid kvar till vildfåglarna högst upp.

Nu tarvas ommöblering i frysarna för att få in bären.