Mildväder i sikte. Meteorologen siade om plusgrader…!? När prognosens sydvindar äntligen sveper in över oss fram emot helgen tror jag mig om att börja lipa, så mycket längtar jag. Själen skriker efter lindring.

Men först... står en tredje armbågsoperation på tur i veckan, reklamation av misslyckad operation för två år sedan. Något har skett i såret som inte läkt, antingen är del av slemsäcken kvar eller så har nåt annat hänt. I somras slog inflammationen ut i full blom, vilket föranledde remissen.

Höll sånär på att helt gå miste om operationen. Första kallelsen erbjöd en tid då jag var förhindrad på grund av annat vårdbesök. När jag ringde för att byta tid hette det först att man ”inte hade någon mer tid”. Min tid för vårdgarantin gick ut just där. (Och vems fel var det…?)

Sjukvården väntar alltså in i det sista med att planera in tider. Sen väntar man med kallelsen till allra sista sekund. Man förutsätter att den som ska opereras inte har andra sjukdomar utan står här i givakt och väntar på kallelsen ’alltid redo’.

Jag meddelade vilka veckor jag var fri. De skulle ”försöka” hitta en ny tid. Trodde loppet var kört tills ny kallelse dök upp – med kort varsel. Återstod så sjukresan… Ångest.

Något oginare än vår region när det gäller sjukresor – numera - får man leta efter. Hos Sjukresor blir man redan i telefon liksom ifrågasatt… det finns ju kollektivtrafik…! (Glestrafikerad landsbygd med väntetider och allt från två till fem byten för att ta sig fem mil…!) Här krävs intyg från höger och vänster, och gud nåde en… annars får man betala taxin själv… dumstruten på huv’et och sjuss in i hörnet…

Sjukreseintyg utfärdas av vårdgivaren, dvs. vårdgivare av den orsak som föranleder behovet. I mitt fall inte armen - utan tarmen. Brev till min medicinläkare faxades. Tur han var i tjänst just den veckan…! Brevsvar kom i fredags…

”Förstår ditt behov fullständigt. Ber att sekreteraren ordnar sjukreseintyg. Du ber om detta när du kommer till dagkirurgin, så ordnar det sig.”

Stor lättnad! Jag kunde klapp’t en och kysst’en… Ett brev betyder så mycket. Det dyrbara dokumentet sparas nu i kassaskåpet samt medföres som kopia vid själva sjukresan. Orkar inte med några missförstånd just då.

Hela livet är ett äventyr.

 

Väninnan

21 februari 2011 22:36

Det känns alltid gôtt när en läkare förstår sin patient till fullo och gör allt för att "jämna vägen". Jag gläds med dig!
Maken har just börjat "slåss mot väderkvarnar" för ett sjukreseintyg till Mölndal nästa månad. I den fighten ingår även en läkarsekreterare som agerar bromskloss. Så nu börjar korrespondensen med klargörande av behov. Första brevet till berörd läkare går iväg i morgon. Skänk oss styrka!

Margus

21 februari 2011 22:45

Styrka sänds telepatiskt i denna stund;-)

 

skogsfrua på dal

23 februari 2011 18:08

Sjukresekort? ingår kanske i färdtjänst, är osäker.
Allmänna färdmedel är svåra. RR råkade hamna på en skolbuss som avgick vid samma tid och fick verkligen se en del av Dal. Dessutom gick det inte att betala i reda pengar utan en vän lånade honom sitt kort. På sjukhuset stod en stab läkare och personal och väntade när han dök upp bara 1/2 timma försenad!

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

23 februari 2011 21:32

Tihihi... det har blivit för tokigt. Ja, har man färdtjänst så får man automatiskt använda sig av sjukresor à 150 kr turen (hos oss). För andra s.k 'friska' är det kollektivresor som gäller, så det gäller att ha tillräckligt handikapp för att inte vara sönderstressad innan man når operationsbordet. Dråpligt, men dessvärre ett Sverige av idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...