Fredagen gick i administrationens tecken. Samtal hit och samtal dit.

Känns som om dagen var till ingen nytta alls. Ändå fick jag ringt ihop både tårta, kaffe, muggar och stolar till Pappas 85-årskalas på söndag. Då min organisationsförmåga egentligen är passé lovade han sköta sitt påhitt själv, men det höll ju inget vidare. Tänkte han på stolar till 20 pers? Tänkte han på muggar? Naturligtvis inte. Men folk ringde han ihop...!!

Istället drabbades han i veckan av odefinierbara mag-/tarmbesvär, dålig aptit pga. kväljningar, insulinet steg och blodvärdet sjönk till den grad att han fick nytt blod i dag efter bara två veckors intervall. Helst hade jag ställt in hela spektaklet, men "neej, det behövs inte" sluddrade han fram efter hemkomsten, urtrött.

Ska det bli tack- och avskedsföreställning från sängkanten, eller vad är meningen? Ja, man måste ju se saken från den komiska sidan också. Jag menar... han mår rätt risigt. Envetna äldre herrar rår man bara inte på. Har andra färska exempel från bekantskapskretsen så man blir lite luttrad.

Förstår att här inte blir någon ordning på tillvaron förrän söndagen är avklarad. Vi får väl kolla att han röjt undan alla tidningar och böcker från borden... Håhå, jaja....

Har alltså snurrat runt mellan hemmets väggar och telefonledes ordnat det mesta. Samt talat med hemtjänsten, min egen tarmmottagning och vårt försäkringsbolag angående besiktning av kaminen som aldrig blir gjord (sotar'n kommer ju inte!).

Inte bara samtalen som tar tid numera. Snacket går ju fort bara man får tag i folk. Största tidstjuven är väntan på att bli återuppringd från vårdcentraler, företag, folk som är på språng med ärenden som alltid bedöms viktigare än just mitt. Det tar ju halva dagar. En del ringer inte upp alls... som diabetessköterskan.

På tal om det har jag hört om en ny bok som heter "Det var inte mitt fel! : om konsten att ta ansvar" skriven av Ann Heberlein, teologie doktor i etik. En bok som handlar om den massflykt från ansvar som pågår i samhället och som vi alla drabbas av ofta. Verkar vara en mycket viktig bok. VILL HA.

 

Marianne

4 april 2008 22:55

Hoppas din pappa orkar med sitt kalas. Han verkar ju se fram emot det.
Jag skickar med en Grattiskram till din pappa.
Ha det gott

ps.boken Det var inte mitt fel, borde nog alla läsa. Ds

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

Ruth

5 april 2008 00:16

Ingen bra tid för kalas, när hälsan sviktar, men känner till det du skriver om att försöka få åldringar på andra tankar för deras egna ve och väl. Hoppas det rättar till sig så han kan få firat sin födelsedag.

Har tittat på alla fina vårbilder i ett par inlägg här under. Ja nu kryper det fram för varje dag trotts nattfrost i natt. Fågeln du skriver om var ett unikum, synd att du inte blev trodd, men du vet ju själv vad du har sett och glömmer nog inte detta fenomen.
Ha en toppen helg !

http://bernamis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...