Direktlänk till inlägg 30 mars 2007
Sätter i kväll in gamla bilder och är inne på mitt femte 300-bildersalbum. Bilden på ”min” häst Pojken från 1967 är särskilt känslosam.
Jag hälsade på efter långt uppehåll och fick höra att hans sista stund var kommen. Han var 27 år, magrade, var blind på ena ögat och hade öroninflammation. Bondefamiljen sörjde.
Pojken och jag hade haft en underbar tid i sex år - hela min tonårstid. Jag hade kört honom i vårbruk och höskörd. Vi hade vältat, harvat, räfsat, kört mjölkflaskor och hölass. På lediga stunder red jag honom som min egen och lärde mig hästskötsel ur farfars soldatinstruktion från kavalleriet.
Bilden togs dagen före slakt. Vi gick en avskedspromenad - bara han och jag - på våra favoritstigar, helt utan träns eller grimma. Jag styrde honom genom att hålla handen runt underkäken. Vi gick ner till båtbryggan och fiskeläget, vi gick på stora vägen. Han gick så stilla och fint vid min sida trots möten med bilar. Vi kommunicerade och hade ömsesidig tillit.
Ett fint minne av min käre kloke vän och läromästare. Vilken tur att bilden finns.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 |
28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|