Långfredag flödar tankarna fritt.
Plötsligt infinner sig följande minne, ett självupplevt, som hände sig vid tiden före Systembolagets snabbsköpsbutiker:
Dag före helg. Landsbygd, 25 år sen. Långa köer på systembolaget. Svårt att välja den kö som går snabbast. En ny kassa öppnas. Kassörskan: ”Nu går det bra i denna kassan” .
Ingen rör sig. Jantelagen förbjuder oss - inte ska väl jag…
Resolut kassörska: ”Vi kan börja med dig där i kepsen”.
Då hörs en röst ur folkdjupet:
”Det var allt tur för dig Sven, att du tog kepsen på idag.”

önskas bloggens läsare!

Solen gassar utanför fönstret men det är bara en illusion. Ute blåser kalla vindar som jag inte kan avgöra ursprung på, de kastar omkring hit och dit. Gissning: Nordan.
Påskpyntet kom fram i tid för en gångs skull. Fönstren äro icke putsade - för kallt. Kallt var det också för nyköpta penséer i blomlådorna som var stela av frost i morse. De tinar just nu upp i solen.
Fadern väntas hit i dag för att fira 84-årig födelsedag - med egenhändigt gjord (!) paté till middagen! Blir trevligt.

...eller är det på lördag… eller hur är det nu igen…? Haft så mycket att göra… puh, puh… Köpt två par nya glasögon (läsning o bilkörning), köpt skrällande väckarklocka, letat present till pappa, frågat tv-handlar’n om tekniska problem på våra apparater (svar fanns - hem och pröva), handlat mat, städat och påskpyntat och slutligen hjälpt Kompisen med överklagande till försäkringskassan.. Rush hour.

och Husbonden var ensam om första glimten.
Lärkan drillar högt i skyn, morkullan sträcker över huset sen ett par dagar tillbaka och krokusen blommar praktfullt i rabatten.

.. för första gången med våfflor. Har inte varit så noga förr - våfflor kan ju ätas när som helst. Men nu blev det. Kanske för att vi har så jäkla mycket ägg hemma nu. Kanarier i häckning tarvar hårdkokta ägg i massor. Glömde inventera kylen och kom hem med ännu ett 18-pack ägg i onödan. Nu har vi tre dito. Många äggrätter väntas.
Våffeldagen är ju Jungfru Marie bebådelsdag. Bebådelse… hmm – inget ord man använder idag direkt. Minst sagt gammeldars. Slog upp för egen del = förebud (bebudelse), förkunnelse. Undras hur länge akademins ordlista behåller det?

Vårdagjämningen har varit, och farit med vårvindens hastighet. Nu går vi över till sommartid och om bara någon vecka är det påsk! Herregud, nu går det undan.

Nu gäller att njuta av varje sekund innan den är över och förbi. Har lovat mig själv att inte jaga solen i år. Har förbaskat lätt för att stressa upp mig av allt som ska göras när solen skiner. Mulna dagar gillar jag bäst. Ger ett gott samvete.

Glömt ringa optikern för elfte dagen i rad. Glasögonen har spruckit på ena glaset. Mina brillor lever verkligen farligt. Hänger och slänger i halslinningar och knapphål och jag vet inte allt. Fler gånger om dagen dansar de i golvet, håller för det mesta, men …krasch…plötsligt är golvet hårt. Ett par tappade jag på soptippen endast en vecka gamla. Flera äldre par från olika perioder ligger i lådorna för säkerhets skull. Ett par till dator och köksarbete, ett par till läsning, ett par i reserv osv. Så nu går jag omkring med sprucket glas… och husbonden ligger på om optikern. Jag ska, jag ska…

gick härom kvällen på någon kanal - igen. Och vi såg den - igen! För tionde gången eller nåt sånt. Med vissa filmer är det bara så. Man tröttnar inte. Man tittar igen. Och njuter. Och kan den utantill – men det gör inget.
Likadant med Nyckeln till frihet. Vi är väl uppe i åtta ggr nu. Bra story, bra skådisar och bra filmat. Och de går och går och går.. i den ena kanalen efter den andra.
Inskränkt? Njae, det är ju vår-vinter och vad gör man inte för att slippa många andra dåliga program, t.ex Bingo Royal. Man zappar bort och flyr in i dimman.