Det är nåt speciellt med rådjuren trots att man ser dem nästan varje dag. Särskilt när de trippar förbi på fem meters avstånd och man hör små fötters tippe-tippe-tapp mot den lättfrusna marken.

Först kom mamma... tipp-tapp-tipp-tapp förbi utanför häcken. Så kamouflagefärgad att man knappt ser... fast hon rör sig. Hon klev bestämt upp på garageplan och väntade där på kidet, nästan lika stor... tippe-tippe-tipp, som stannade och nöp två blad innan han fortsatte efter i trav.

   Tänkte: kamera... men ville inte störa. Det var stort om jag lyckades trycka ner handtaget (qweek), öppna dörren (schwoou), och stänga (klick) utan att skrämma dem. Drack mitt kaffe och kunde sen inte hålla mig längre. De stod så fint mot den röda aronian där de mumsat i sig av de svarta bären. De har nog mått gott i höst av bär och frukt överallt. Hoppas många lägger ut av sitt överskott i vinter.

   Nä, nu reser sig håret nästan i nacken på mig av förtjusning. Här kommer man hem från en föreläsning av Jörn Svensson (V) i Grannbyn där jag dessutom kom i åtnjutande av en sån där vacker röd stjärna som Peps har i kepsen. Och så får man se härliga Sissela Kyle i Här är ditt liv! En göteborgare som bott i Haga (som jag skrev om häromdan) och därtill varit Trotskyist...!! Man blir ju rent lycklig.

Ja, den där stjärnan ja... Frågade bara stillsamt (i och för sig längtansfullt) bäraren var man får tag i en sådan. Han berättade om Ung Vänster på Internet och jag nöjde mig med detta besked, men så kommer han tillbaka senare och bara GER den till mig... rätt upp och ned bara. "Du kan få den, jag har fler hemma." Va...?! Och sen Sissela nu i afton. Det är mitt recept på en lyckad dag.

Skippade alltså Fotoklubbens fototräff i naturen. Vem kan motstå förre riksdagsmannen och EU-parlamentarikern Jörn Svensson, därtill en av landets viktigaste ideologiska debattörer, på endast två mils avstånd? Inte jag. Fotoklubben skulle ut på temat "Att se mera" men jag undrar om det de såg slår den himmel jag såg i kväll. Saknade bara den uggla jag såg en annan kväll som avtecknade sig som sammetssilhuett i just dessa träd.

Jörn Svensson talade bl.a om behovet av en reformering av EU:s struktur, lärdomar från kreditkrisen där "den enes skuld är den andres tillgång" med mera på det temat.

Första snöfallet. Kan titta hur länge som helst.

Äntligen bättre temperatur ute, men...

...då är det bara kvar en liten stund. Nu har det redan regnat bort.

Så utropade en imponerad ’ytlänning’ som fick snabb lindring av min sjukgymnast, Lotta. Han hade haft en klassisk låsning av nåt i ryggen som släppte om man direkt vidtog rätt mått och steg. Det gjorde hon, och han blev bra i ett nafs. Undra på att han var imponerad.

Så skulle jag också vilja ropa (men utmanar inte ödet). Ryggen känns bra efter gårdagens behandling bortsett från en blåmärkeskänsla (som en stor blaffa). Men blåmärken går bort… I övrigt har Lotta med ens ökat rörligheten i mitt ländparti. Och jag har inte känt några hugg, ej heller tagit värktablett. Hoppas, hoppas…

Två intilliggande ländkotor hade vridit sig åt varsitt håll (voffo gör di på dette viset). Sjukgymnasten jobbade en del med dem på mjukaste möjliga sätt (fick ju ont en annan gång efter behandling). Ja herregud, vad allt kan inte kotor hitta på… Fick även lite behandling på hårda muskelknutor i nacke och övre rygg. Har man ont på ett ställe så knyter det sig på ett annat… Vad gjorde man innan det fanns sjukgymnaster...?

Fy hundan, vad förb--nat kallt här är. Isvindar. Man stelnar ju alldeles till. Brrrrrrr.

Det är ALLDELES för tidigt. Usch och fy. Otrevligt. Till och med våra fåglar som är ena riktiga friskusar är inne mesta tiden om dagarna. Man är väl inte dum heller, tycks dom säga. I kväll fick de nya rönnkvistar att syssla med. Vinterkappan är framme. Jag tror aldrig på sånt där skrock om stränga vintrar efter rönnbärsår, men... det har börjat illavarslande. Det har det!

Våra fem nya nymfer som vi köpte in för en dryg vecka sen har varit ute två dagar i rad. De var så goa!

Plötsligt blev de nyfikna när luckan var öppen och vips satt en liten parvel i hålet och kikade ut i sin "trädgård". För första gången. Han smög ut på grenarna, tittade sig storögt omkring och strax var de andra efter. Ååååh, vad dom TITTADE!

När de hade prövat grenarna runt omkring blev en av dem osäker och tänkte det var bäst att kolla om det gick att gå in igen. Försiktigt, försiktigt med STOOORA KLIV närmade han sig ingångshålet. "Hmmm, jaha... det var visst här vi gick ut ja... hmmm... undrar om man kan gå in här också... " Sakta, sakta tassade han in i hålet, kände igen sig, vände och kom ut igen. Och då skulle alla de andra också pröva i tur och ordning. Det var riktig folksamling vid hålet en stund.

Efter några timmar i låtsad frihet blev de hungriga och gick in igen. Och idag har bedriften gjorts om, lite tuffare. Hellegod, de är bedårande rara.

Ärende på Byn idag = Sjukgymnasten. Mitt ryggonda måste åtgärdas. Joodå, hon kände allt några fellägen och jobbade försiktigt, försiktigt med detta (jag ÄR livrädd om min ömtåliga rygg). En viss förbättrad rörlighet tycktes det mig. Uppföljning om en vecka. Sen räkningsbetalning via nätet = Krångel. Husbonden monterade akvariets nya vattenrenare på varaktigt sätt. Blaskigt... men gott resultat.

Vårt akvarium har fått en ny renare, stor som den värsta… Med häftigt syrerikt bubbel i utblåset vilket fiskarna gillar skarpt. Renaren ska naturligtvis inte stå framför akvariet som nu under provkörningen, men den ska vara utanför akvariet, istället för den klassiska som sitter inuti. Dessa rymmer mer, lär rena vattnet bättre och minsann… såg vi inte genast en förbättring…

Den nye har flera lager med olika sorters filtermassor och är inte alls så dyr som den ser ut. Snart ska den in i skåpet under akvariet och slangarna ska ledas upp på baksidan. Ett jäkla tråcklande men det blir nog bra när det blir klart. Spännande.

Vi har gott hopp om förbättrad akvariemiljö för fiskarna (och växterna) där vi inte har lyckats till 100 procent. Svårt det här med både biologi, kemi och fysik. Vi har sedan tre år en stor renare till fiskdammen i trädgården och det gjorde underverk för vattnet. Alltså borde det göra samma nytta här.

- Det ska vara bra grejer, säger Husbonden.

--------------------

Apropå miljö… så kan jag inte riktigt glömma att det lär gå åt fem miljoner liter bränsle i minuten för en raketuppskjutning till Månen. Hörde detta i ett faktaprogram på tv i samband med 50-årsjubileet för första månlandningen. Hoppas jag säger rätt. FEM - MILJONER - LITER - I MINUTEN...

Plötsligt händer allt på en gång. Killen som rättade till nocken kom samtidigt med elgubbarna som bytte mätarskåpet. Och... häpp... precis när vi skulle sköta fåglarna bröts strömmen för en timme. Pippisarna har alltid mat kvar och solen sken in som ledljus. Började med allt man inte behöver el till. Vattenbyte, diskning och fröblåsning fick vänta. Och kom jag faktiskt ihåg att sedan flytta fram tiden på våra ÅTTA tidur!

   Guud, så skönt att få in mätarskåpet på insidan. Och så snyggt det blev. Se bara på det gamla...!! Detta har vi längtat efter länge. Nu kan inga bovar bara sticka in näven i det och mörklägga hela gården. Och vi slipper felsöka utomhus i snöstorm eller ösregn. Automatsäkringar och jordfelsbrytare, kan veta. Dessutom omfattar brytaren även garage och verkstad - efterlängtat det med.

Och nocken... den hade bara vridit sig. Värre var det inte. Hur det gått till kan ingen fatta, men nockpannorna täckte till slut inte takpannorna och det har regnat in på det underliggande gamla spåntaket länge nog. Äntligen är det tillrättat inför kommande vinter. Drar en lättnadens suck.

Mitt i middagen kom Posten med leverans från foderbilen.se. Vi prövar nu Eukanuba till hundarna för det gamla Robur smular så hemskt. Posten har fått mer att göra med all e-handel. HURRA, för oss på landsbygden! Det kan betyda att vi får ha LANTBREVBÄRARN kvar. Jag bidrar på mitt sätt med internetköp. För igår kom även BOKEN som jag beställt. Återkommer till den "för nu är min tid ute". 

Ikväll skippar jag tyvärr mötet med vår nybildade Fotoklubb. Intressekonflikt... INOM MIG, vill säga. Jag väljer istället Kyrkans samtalsgrupp Det Goda Samtalet där ämnet för kvällen är "Vem är Gud". Det ni...

1) Äntligen ute på nätet igen. Internetanslutningen krånglade (grrrr), men IT-tekniker som man blivit med tiden visste jag att dra ur alla kontakter till modem och router en stund för att sen plugga in med färska anslutningar. Si... det funkade. Själv är bäste dräng. Alltid störande med avbrott.

2) Apropå störande... huselektrikern har dragits med hjärtproblem och har i dagarna fått nytt hjärta! Snacka om avbrott. Huuu.... Vilken fasansfull upplevelse. Blir tårögd av blotta tanken. Hoppas att allt går som det ska.

3) Han skulle bytt vårt elskåp och huvudmätare men i morgon kommer elbolaget istället. Det sitter nu UTANPÅ lagården, är av murket trä med en yttepytte-varvel på. OM några bovar skulle få för sig att mörklägga hela gården har det bara varit att stoppa in armen och vrida om spaken...!!! Sånt gör mig nojig.

Skåpet är ju av gammalt datum, typ 30-talet eller så... då Sverige var ett snällt land och ingen gjorde så, åtminstone inte på landsbygden. Men nu...! Jag anser att sådan inbjudan inte hör hemma i moderna tider. Men gissa om jag fick argumentera för saken för att få in skåpet på insidan.

- "Näe, vi brukar inte göra så", hette det. "Vi måste ju komma åt att läsa av".

Komma åt! När då! Sedan fem år tillbaka läser vi årligen av själva och skickar in uppgiften via mail till elbolaget. De kommer bara stickprovsvis. Och det är inte märkvärdigare än att abonnenten är skyldig att ge tillträde för avläsning när så påfordras. Det tog skruv, men tänk att man ska behöva...

   Orangeriets första paprika! Jag trodde Husbonden skämtade när han kom in med den. Men så var det. Enligt sortbeskrivningen skulle den bli gul, men... grönt är skönt.