Blev urförbaskad när jag upptäckte att det börjar visas reklam i våra bloggar på Bloggplatsen. Ruth har kopierat ett särdeles flagrant fall med TVÅ reklamblaffor SAMTIDIGT på en blogg, se HÄR.

Som den rebell man är född till skrev jag genast till Bloggplatsen och sa NEJ TACK. Det kommer dock inte att hjälpa, REKLAMEN ÄR HÄR FÖR ATT STANNA.

Fick följande svar från Bloggplatsen:

"Gällande reklamen har vi följande informationstext på bloggen för de som numera har reklam på sin blogg:
      "Allt eftersom vi får fler bloggare så krävs fler och fler servrar m.m vilket gör att vi måste få intäkter för att kunna fortsätta driva sidan. Vi har försökt haft bloggarna reklamfria så länge det bara gått (3,5 år), men nu har vi kommit till ett läge där det är så pass många bloggar och besökare att det är ohållbart att fortsätta driva tjänsten utan reklamintäkter.
      Självklart så förstår vi missnöjet kring detta, och att en del kan absolut inte stå ut med reklam på sin blogg. Därför finns alternativet att betala för att ta bort reklamen från sin blogg. Ett mål med att få reklamintäkter är även att kunna erbjuda fri uppladdning av bilder, gratis SMS-bloggning m.m samt att vi ska få mer resurser till att vidareutveckla bloggarna fler funktioner."

Anledningen till att alla inte har fått reklam på sina bloggar beror på att vi utvärderar olika annonsörer och nätverk för att se vilka intäkter man kan få, och då har vi av naturliga själv valt att börja med relativt nyregistrerade bloggar." Slut citat.

Tackar för svaret med intressanta upplysningar! Denna info borde ha varit publicerad på Bloggplatsens inloggningssida, enligt mitt förmenande. Det hade givit svar på en massa frågor som genast infinner sig.

Men TVÅ reklamblaffor SAMTIDIGT  på en och samma blogg är verkligen att ta i!

Hur många gånger har vi inte hört detta:

Husqvarna säger upp massor av folk, lägger ner ett par fabriker i Sverige och flyttar tillverkningen till Polen och Kina. - "För att kunna fortsätta att vara VÄRLDSLEDANDE"...! Ha!

OM de känner ett hot mot sin "världsledande" ställning NU så är det inget mot vad de kommer att uppleva SEN när kineserna tar över på allvar. Det är rent löjligt att kämpa emot.

Varför måste alla sträva efter att vara världsledande? Alla företag KAN INTE vara det. Några måste ha en VANLIG verksamhet på en VANLIG nivå och tjäna LAGOM med pengar för att gå runt. Det är minsann inte det sämsta.

Det vore kanske bäst om alla företag med STORHETSVANSINNE gick omkull och gav plats för nya mindre företag som nöjer sig med att gå runt med en liten vinst. Företag som inte måste vara aktienoterade på Börsen och bli utsatta för spekulationer, utan är sig själva nog. Som kör SIN grej för SIN marknad. Sverige har massor av sådana företag som klarar sig hyfsat. Vi har fått nog av storhetsvansinne nu!

----------------

Och Folksam som plötsligt sänker försäkringsersättningen till pensionärer vilka betalt höga premer hela livet...! Och sen låser in sig och sätter ut vakt för att man INTE VÅGAR möta kunderna. Så gör företagen idag. Gömmer sig bakom telefoner och knappval där man aldrig någonsin når fram till cheferna. INGEN VÅGAR TA ANSVAR, men betalt kan dom ta. Husbonden SÄGER NU UPP en nyligen tecknad grupplivförsäkring I REN PROTEST innan han förlorar för mycket pengar där och det ska dom få höra (pengar talar...). Bättre att spara själv ju.

------------------

Det var ännu en drapa vilka bloggen försöker undvika men tydligen inte kan låta bli. Daglig målsättning är få, korta och snälla inlägg om TREVLIGA saker (f-n trot). Men sen fjuttar Ekot på stubinen och det mal i skallen och måste kommenteras.

------------------

För övrigt såg jag att vår hemsida firar ett år. Fortfarande jätteglad - och häpen - att jag fick till den. Den tänkta ombyggnaden blev aldrig av inom angiven tid. Tog nu bort löftet om ombyggnad under våren 2009 - verkade änna löjligt så här i oktober. Det blir när det blir (om jag låter bli ilskna utbrott i bloggen). Ty denna blogg lider ej av storhetsvansinne.

Nu har denna blogg tjabbat politik och samhällsfrågor tre dar å rad så Bloggen är alldeles trött på sig själv. Nu dyker vi i stället ner i havens djup - i akvariets fisksamhälle. Lilla Huset har idag utökat med 100 fiskbebisar och flera nya plantor. Det nya filtret har gett oss hopp om marinbiologin. Här har nya fiskarna gjort entré och växterna står på kö. Syns verkligen inte 100 fiskar mer? Nä, de är yttepyttesmå. Akvariet är på 240 liter.

 Fr.v.   mässingsbarb-unge,    platy,    pansarmal albino

Det är en känslig historia att köpa nya fiskar och få dem att överleva flytten. De blir stressade så klart, inte bara av flytten utan också av nya "basilusker". Under minst en timme ska man fylla på vatten från nya akvariet till påsen där de ligger, varje kvart - innan det går att släppa ner dem. Annars kan de dö i chock.

Albinon ovan är min personliga favorit. En algätare som städar akvariet. Pansarmalar är så flitiga och jobbar så livligt att de ofta får lägga sig och vila. Det har den gjort här ovan.

Fr.v.  guldbarb/mässinsbarb  och siamesisk flying fox

Här är våra gamla favoriter. Fullvuxna. Barberna c:a 5 cm och siameserna 10 cm. Barberna är glupska födgenin, snälla och matfriska. För mig: Fisken Fisk. Alla våra fiskarter är snälla sällskapsfiskar som kan hållas gemensamt i ett akvarium. Så vill Lilla Huset ha det.

   Malen Malin, en fläckig enstöring som städar akvariet nattetid, vaknade till av misstag när de nya gjorde entré. Hon tillbringar dagarna upp-och-ned i en stengrotta. Här smyger hon i buskaget för att se vad som händer. Hon är den största fisken i akvariet med sina 15 cm. Ful men charmig. En av våra gamla fiskar blir exakt likadan, och tänk... vi tyckte Malin verkade glad över sällskapet. Hon flaggar med en imponerande ryggfena när hon är vaken och på hugget.

Bilderna är tagna med 1/30 sek. För att få till det  i akvariets dunkla belysning användes ISO 3200. Nya Nikon jobbar bra.

En period gick kvinnor i Sverige med bara bröst när man klippte gräset i villaträdgården! Kallades visst jämlikhet... men var inget mindre än BLOTTNING, menar jag. Det ÄR ju skillnad på mans- respektive kvinnobröst! Detta bruk försvann  men det var inte längesen som flickor i Malmö ville bada toppless i simhallen. Unga flickor känner tydligen ett starkt tvång att blotta sig...

Om kvinnor skulle gå med bar överkropp på svenksa stadsgator anses det NÄSTAN acceptabelt. Men när kvinnor täcker sina kroppar med niqab (heltäckande svart med ansiktsslöja) uppfattas det hotfullt. Vilken paradox.

I Norden har vi andra sätt att täcka oss. T.ex långbyxor och rymliga kläder som döljer former i lager på lager och går högt upp i halsen. Vi har sjalar och mössor - vintertid. På sommaren är det annorlunda. För att inte koka över när det är som hetast är det behagligare med fladdrande tyg som svalkar än att steka all naken hud. Ofta önskar jag mig då ett vitt "arabskynke" - ett sånt som Lawrence of Arabia hade.

I klimathotets tid borde vi införa bredbrättade hattar för att hålla solen på avstånd, det skyddar även håret. Men ansikten behöver vi se i vårt öppna samhälle. För övrigt får väl folk klä sig som de vill, och...

... det finns EN VISS SUNDHET I ATT TÄCKA SINA KROPPAR. Tänk så skönt för tonårsflickor att slippa bjuda ut sig med djupa urringningar och blottade magar. Slippa gå i obekväma stringtrosor för att "troskanten inte ska synas genom jeansen" och slippa önska sig silikontuttar i konkurrensen.

Jag vill ge flickorna sin barndom tillbaka. Önskar att de fick vara barn mycket längre och få tid att roa sig PÅ RIKTIGT med andra intressen istället för att tävla på köttmarknaden och TIGGA om att visa brösten i simhallen.

Som ung tjej var det skönt att bo inne i sina kläder dit inga manliga ögon nådde. Särskilt i den känsliga puberteten då man "är fel överallt". För oss var det självklart att vara välklädd och vi hade ingen press att blotta delar av oss för att bli godkända.

Samhället har svikit sina unga flickor. Vi borde ta ställning FÖR dem i större utsträckning än som nu sker och inte bara lämna ut dem, ibland redan som små barn, till offer för kommersialismens intressen (fiml, tidningar...). Samhället har fegat - igen.

... då gäller det att se upp.

Har gått med i PRO vid fyllda 60 och är nog yngst i kretsen. En sjukpension gör det möjligt. Där finns många trevliga vänner. Det är lätt att trivas med Moget Folk, men...

... så händer det är dom inte är där! Dvs. i den VANLIGA lokalen på VANLIG tid. Nu hände det igen. Snopet.

Förbannar mig själv... Har jag dabbat mig nu igen... ÄR det den 3:e tisdagen i månaden? ÄR det TISDAG? Går klockan rätt? VAR det 15.00 som vanligt? Joodå, allt stämmer. Men inte var DOM där. Det var likadant i juli då sommarledigheten inleddes. Tomt.

- Jo, ser du... varje oktober är det utställning i den vanliga lokalen (såg jag väl!) och då ses vi i annan lokal. Vi var i det där nybyggda och åt landgång och hade underhållning med han du vet...

- Och hur visste DU att det var flyttat?

- Jo du vet, jag är ju med i kören och i bingon och... ja, det får jag höra...!! Läser du inte tidningen?

- Jaouå, sådär... vaddå?

- PRO annonserar om mötet varenda gång, ser du. På onsdagen FÖRE den tredje tisdagen i varje månad (!!!). Då står det var vi ska vara. Fast vi är ju alltid där på det vanliga stället... UTOM i oktober.

Som PRO-medlem får man vara på hugget. Man hänger inte alltid med i svängarna.

- Vad SNÄLL du är som HJÄLPER TILL och handlar varje vecka!

- Vad SNÄLL du är som HJÄLPER TILL att piska mattorna!

Detta får Väninnans äkta hälft höra av grannfruarna. Ofta. Klart han handlar och piskar mattor och annat som dom inte ser. Vem skulle annars göra det? Frun har artrostummar och kan inte ens öppna en burk. Det finns inget val. Vem städar och handlar till hemmet för att vara snäll? Jo, han är jättesnäll OCKSÅ... men vill även ha rent i hemmet och mat på bordet.

Väninnan undrar om grannfruarna öser sånt beröm över andra kvinnor som också städar och handlar. Tror inte det.

Ofta är det kvinnor som själva håller liv i kvinnoförtrycket, t.ex genom detta beteende.

För att inte tala om alla ärvda gamla krav från en tidigare generation vars arbetsplats var i hemmet och som man envisas att hålla fast vid trots att man numera jobbar utanför hemmet... med syltning, saftning, ta vara på äpplen, rabarber, bär och svamp, städa och feja in absurdum... Och SKÅPEN, icke att föglömma, som skulle torkas ur och bytas papper i ett par gånger om året. Puh...

Vad tänker dom på? Varför gör dom så mot sig själva?

Å en till... mmmm....

Nu skippar jag politiksnacket för ett tag... puh...

Och bara njuter. Tänk om man sluppit "översättningen". Den talar så bra själv.