Direktlänk till inlägg 25 december 2014

Gallstensanfall - och att kräkas med värdighet

Av Margus - 25 december 2014 23:07

Att kräkas med värdighet går bara inte. Tänkte mycket på detta när jag ändå höll på – inför publik. Än löjligare blir det när det är tomt och inget kommer…

Till sjukhus före jul med gallstensanfall. Kämpade med grymma smärtor en hel natt i väntan på att akuten på Lidköpings Sjukhus skulle öppna 7:30, söndag morgon. Ambulansen hämtade vid trappen. Endast iklädd morgonrock, linne, trosor samt tofflor. Inte många ord kom ur mig. Stönade mest oupphörligt.

Ingen väntan på akuten, genast till avdelning, magnetröntgen, prover, EKG, blodtryck… you name it. Sen morfin. Söndag o måndag förflöt med tillsyn och mätningar.

Varken i ambulans eller på sjukhus orkade jag säga eller minnas diagnoser och mediciner. Överlämnade lättad ”mitt visitkort”, vilket både ambulans och sköterskor var oerhört tacksamma för. Rekommenderar alla att bära ett sådant med sig – ständigt! Man vet aldrig var man hamnar eller när, eller i vilket tillstånd. Diagnoser på ena sidan, mediciner på den andra (se bilder).

För att ta det kort var det gallstensanfall med leverpåverkan (en sorts gulsot) och bukspottkörtelinflammation (pankreatit). Livshotande i vissa fall. Nästa gång är det BRÅTTOM!

Gallgångar sotades och vidgades på KSS i Skövde dagen före julafton. Taxi dit. Ingreppet skedde sederat, minns inget av det. Åter m Taxi samma kväll, piggare än värst. Bjöds ljuvlig stuvning + nyponsoppa med glass o kaffe. Slapp dropp, slangar och den förhatliga droppställningen. Men min redan sjuka tarm måste startas försiktigt, håhå jaja.

Julaftons morgon låg fint julkort på frukostbrickan från kökspersonalen. En sköterska bar tomteluva dagen till ära. Sjukhusen var pyntade med juldukar, ljusstakar, stjärnor och gran både inne o på balkong. Lidköpings sjukhus ligger vackert vid ån Lidan med änder, gäss och måsar. Att vara på nattlig runda där är en lisa för själen. KSS i Skövde (betongpalatset) är stort, fult och modernt och ligger utslängt i ödemarken på Billingen med urtrist utsikt.

Både rumskompisen och jag kunde åka hem på julafton. Husbonden hämtade. Snöfall under hemresan! Gissa om jag har sovit sen…!! Husbonden har fixat julskinkan och skött djuren. Galloperation väntar senare. Vilka äventyr i juletid…

Morbus Crohn · På bôggda

Dela

Gunnar Smedberg

26 december 2014 05:31

Så har vi då varit tillfälliga grannar på SKAS/KSS , där man dan före dopparedan tog min högra njure inklusive cancertumören, som satt på den. Det skrapades en del i prostatan, när man "ändå var där". Det dröjer nog några dagar till hemkomst än.
Sköt om dig, min vän!😯

http://www.smedbergs.net

Margus

26 december 2014 23:48

Ja, det var för lustigt att läsa att vi var på samma ställe - samtidigt! Kanske inte i skick att ses... men ändå :-)
Hoppas allt går bra. Sköt om dig också 'gamle' vän :-D

Väninnan

26 december 2014 14:19

Så skönt att du är hemma igen. Men... hur illa du än mår så finns det något som gör att du ändå klarar av att dokumentera både i ord och bild. På så sätt får man se en sjukhusvistelse ur ett lite oväntat perspektiv. Nu är det "bara" krya på dig som gäller.

Margus

26 december 2014 23:51

Mjae... det var väl knappt att det gick. Skallen lagom dimmig. Ja visst, var o en har sina perspektiv och... hur konstigt det än låter för oss veteraner så finns det folk som ALDRIG varit på sjukhus. Kanske kan vara bra att både visa o berätta :-) Ja, tack. Kämpar med 'kryandet' - allt är inte riktigt hundra ännu...

Erika

27 december 2014 20:04

När jag fick ser bilden på dina sönder stuckna armar föll tåren nedför kinden, blev så ledsen för din skull. Det du gick igenom natten före du blev hämtad med ambulans, kan ingen förstår som inte gått igenom detsamma, samt allt det andra innan du fick åka hem. Trots allt som du genomgick kan jag förstår känslan på väg hem, när bilen rullade in på en välkänd tomt med tillhörande hus, och fick går in genom dörren till det kära hemmet. Det är den bästa känslan när man varit till det vita sjukhuset som jag numera kallar det för.

Har det så bra du bara kan. Håller också mina tummar hårt att du ska får slippa den sortens vidrigheter igen.

http://allblogg-erika.blogspot.se

Margus

30 december 2014 16:56

Tack, Erika, för medkänslan! Du vet vad det handlar om, ja. Men det är inte över än... återhämtning pågår ännu - långsamt. Det är EN sak att komma hem, en annan sak att vara frisk, hehe

skogsfrun

28 december 2014 18:45

Gallstensanfall ska visst göra in i he ont, att jämföra med njurstens d:o vilket RR har varit utsatt för ett par gånger. Då fick han sitta och vänta på smärtlindring emedan doktorn hade telefontid.
Gott att du omsider kom under vård, sedan tas gallblåsan och du slipper åtminstone bekymmer från den i fortsättningen.
Bra tips om visitkort* Har tänkt på att fixa ett. Tänk om man får en stroke och förlorar talförmågan...ingen vet att mitt öroneksem kräver salva för att inte klia och att östrogenet är det som sätter P för blåskatarren. Krya nu på dig, passar på att önska dig/er ett gott nytt år!

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

30 december 2014 16:58

Njurstensanfall har jag aldrig haft (ännu...) men jag tror inte man kan jämföra sjukdomar med varann. Var sak är illa nog.
Du behöver absolut ett "visitkort" det förstår jag, hahaha...
Kryar så gott det går, tack! Gott Nytt till dig o guben. Må ni klara er från allt ont där borta i Torpet :-)

Berit E

28 december 2014 20:51

Hoppas eländet är mindre eländigt nu! Tänker på dig och håller tummar för att julen och nu mellandagarna fått förflyta lugnt.
Det är tur att hjälp finns när den som bäst behövs, själv har jag aldrig besökt sjukhusvård akut annat än som anhörig ledsagare.
Än en gång - hoppas du kryar på dig nu, och slipper må lika dåligt igen!!!

http://kasperian2.blogspot.se

Margus

30 december 2014 17:01

Tack, det går framåt (svarat i mail)! Men långsamt. Vilket liv... att aldrig behövt uppsöka sjukhus!!! För mig är det rutin :-)
Skulle faktiskt varit död nu om den hjälpen inte funnits. Ett par gånger om. Tänk att man får några chanser extra...:-)
Vi håller tummen, tack! Och tror det går åt rätt håll :-)

Bloggen gör uppehåll

Kommentarer (4)

Av Margus - 19 september 2015 23:25

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

Två och en halv mil

Kommentarer (0)

Av Margus - 19 september 2015 23:10

Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

Stenvalvsbron i Fåglum

Kommentarer (0)

Av Margus - 19 september 2015 22:53

Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

Öbrona - bara namnet är musik

Kommentarer (0)

Av Margus - 19 september 2015 22:17

Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

Trösksafari och sensommarglädje

Kommentarer (0)

Av Margus - 14 september 2015 23:50

Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...