Direktlänk till inlägg 24 februari 2013
Mitt hjärta är så fyllt av glädje och lättnad för Anna-Lenas del så jag måste få berätta för världen... Det är klart nu. Hon får hel förtidspension! 100 procent! Eller sjukersättning, som det numera heter (rätt ska vara rätt - fast även medierna säger förtidspension varje gång i alla fall).
Den nya handläggaren (vettig sådan) för senaste sjukersättningsansökan ringde henne med muntligt besked. Ärendet behandlas med ilfart för man tycker att "hon lidit tillräckligt redan"!!! Skriftligt bevis kommer om en vecka, sades det. Men nu är det alltså klart. Sju års lidande, jakt, hot och kränkningar är över. Hon ska få vila. Få lugn och ro. Bli självförsörjande! Och välja själv vad hon vill lägga sin lilla energirest på. Är själaglad att jag kunnat hjälpa till.
Tack vare alla våra skrivelser till FK och förvaltningsrätt har hon lyckas behålla sin berättigade SGI (sjukpenninggrundande inkomst) - trots att t.o.m vissa läkare tyckt att hon skulle ge upp kampen och lägga sig. "Man måste offra nåt ibland", tyckte en läkare hos Carema...!! Denne har förtjänat att själv drabbas av någon liten trevlig sjukdom, menar jag.
Vi vågar väl inte riktigt tro på löftet ännu. Det är inte klart förrän det är klart, som vi brukar säga. Luttrade av FK:s alla turer. Men vi inser ju nånstans att handläggaren inte får lov att ge såna besked om det inte var helt förankrat i verkligheten. Då skulle hon ju gjort sig skyldig till tjänstefel. Så vi räknar med detta nu.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
|||||||
4 |
5 |
6 | 7 | 8 | 9 |
10 | |||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 | |||
18 | 19 |
20 |
21 | 22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 |
27 | 28 | ||||||
|