- Jag är frisk nu, hojtar Sigrid som tycker det räcker med daltandet. Allt funkar nu tämligen problemfritt men parabolen åker på snart igen för hon har börjat intressera sig för det som kliar och ömmar på magen.

Hon sköter sig exemplariskt men kan allt ta sig friheter i obevakade ögonblick. Som att hoppa upp i soffan t.ex Men hon hänger med till fåglarna och trädgården och känner sig som … vanligt. Vi slappnar av och njuter av tillvaron så länge det låter sig göras.

Nätterna är fortfarande lite joxiga när hon måste ligga fastknuten i min arm (!) för att inte hoppa ner från sängen. Och i natt delade hon för första gången i sitt liv kudde med mig… guud va’ mysigt.

Största problemet idag var den ynkligt medskickade värkmedicinen som inte räckte långt. Vi fick problem redan i morgonväkten. Hade Byns Apotek detta? Neeej. Hade man i Grannbyn två mil bort? Ja, rena turen. Apoteket öppnade 8.30 och Husbonden störtade iväg för att vara tillbaka strax efter nio. Sigrid skulle haft medicinen redan TVÅ TIMMAR innan men det blev omöjligt på detta vis. Skitdåligt av Blå Stjärnan.

 

Väninnan

3 augusti 2010 00:44

Här säger hon högt och tydligt:"Ser alla att jag sitter i stolen? Vaaa!
Delade JAG kudde med mamma? Glöm det, hon fick tillgång till ett litet hörn,största delen av kudden var MIN".

 

Ruth

3 augusti 2010 19:42

Det börjar klia nu för läkning. Klipp sönder ett linne, sy en ögla uppe vid nacken med ett dubbelvikt band som du knyter fast i halsbandet så åker inte linnet bakåt. Vik ett långt band och sy fast mitt under längst bak och låt det löpa upp mellan bakbenen och på varje sida om svansroten. Gör en ögla, uppe vid ryggslutet, där knyter du en rosett med banden, så slipper hon tratten, det hela sitter stadigt. Har sådana själv och även sytt för andra. Som jag tidligare skrev så har aldrig mina hundar plågats av en tratt. Sigrid kan både kissa och bajsa med detta fodral. Hoppas läkningen går snabbt och bra.
Nospuss till Sigrid.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...