Att återinplantera varg i Sverige var nog inte så klokt. Vargen väcker starka känslor. Skånes Djurpark blev i går tvungen att skjuta alla sina 12 vargar för att de tog sig ur hägnet och gav sig på parkens övriga djur. Varglobbyn fick därmed ved till sin brasa och eldar på i bloggarna, varpå den lilla men högröstade gruppen vargkramare hetsar om att djurparkspersonalen ska skjutas istället…! Varg väcker uppenbarligen blodtörst, inte bara hos jägare.

Det var säkert rätt att decimera vår vargstam men den okontrollerade vargslakten som följde blev ju skandal. Jag trodde att det skulle skötas av vargproffs. Här har man fått täta rapporter om vargpejlare som vetat precis var enskilda djur befunnit sig i landet, och sen släpper man plötsligt loss hela jägarkåren i full frihet. Det räckte tydligen att jaktledaren var registrerad så det kan ha varit 30-40 000 jägare ute för att skjuta 27 vargar enligt Lena Mellin i AB. "Slakten" var illa skött och får nu berättigad kritik.

Visst var det illa att vargen en gång utrotades i Sverige, men förståeligt i den situation som rådde på 1800-talet då vargflockarna var en landsplåga. 1829 revs av rovdjur i 17 av rikets län totalt: 465 hästar, 3108 nötkreatur, 19104 får och getter samt 2504 svin. Ganska präktig numerär.

Genom flera generationer har vi nu vant oss vid att leva utan varg och det tar tid för människor att på nytt lära sig hur man skyddar sina tamdjur och att man t.ex inte längre kan gå ohotad i skogen med sina hundar.

Vi har nu färska exempel på hur det slutar när vargen kommer lös i en fårflock och att ca 50 hundar dödas av varg varje år. När detta någon gång nämns sjunger varglobbyn i kör sin inövade statistik om hur avsevärt många fler hundar som dödas av jägarna och körs ihjäl i trafiken.

Men kära söta… det är inget bra argument. Man löser inte ett problem genom att tillföra ett nytt. Att t.ex hundar dör i trafiken är illa nog. Varför låta ytterligare 50 gå åt till vargen?

Om vargprojektet ska lyckas och nå acceptans måste det ske långsamt så att vanligt folk kan vänja sig. Man kan inte jämföra Sverige med länder som oavbrutet levt med varg.

 

Jenny

11 januari 2010 10:04

God morgon!
Övriga kommentarer är onödiga!
Du är klok och belyser ett känsligt problem från flera håll.
Jag själv tvivlar ju starkt på att vargen och vi kommer att kunna leva "i fred" med varandra. Men visst är djuret mäktigt och fint på många sätt.....
Jag vet bara inte HUR man skulle kunna .....som sagt....leva i fred med ett rovdjur som detta.
Fruktansvärt det som hände i Skånes djurpark.

Kram på dej och hälsa Maken!
Jenny

http://kackeltillkaffet.blogspot.com

 

Kram Ruth

12 januari 2010 22:51

Det är fruktansvärt att vara så fanatiska som en del är på bloggarna, ja riktigt skrämmande att läsa. Bemötte en kommentatör i en blogg med en egen kommentar, sedan skrev hon detta på en 3:e blogg, trodde nog inte jag skule läsa:

Ovederhäftiga kommentarer till jägarnas försvar står en upp i halsen, t.o.m hunduppfödare är med i drevet på vargen. De är inte värda att ha en enda hund ens! Daltar med sina voffsingar och dömer vargen, anfadern till utplåning. Är de allmänt korkade, tror de på jägarargumenten är de hjärntvättade av sina hälfter...fn vet.

Jag skrev inte att jag ville utrota vargen, eller något annat djur i naturen, men att en begränsning är nödvändigt av olika djur som inte har naturliga fiender, det var ett ord för mycket.

Det är rena rama kriget i denna vargfrågan. En mindre bloggvän på min länklista, men det var nog ingen vän :-)

http://bernamis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...