Vi är något av Mästare på pillestygn. Om jag får säga det själv blir det jäkligt bra. Osynligt och starkt. Min generation drillades i denna ädla konst i skolans syslöjd (eg. smygstygn eller fållstygn, tror jag). Vi skulle fålla ETT HELT LAKAN med just sådana - trots att det fanns symaskin... Undrar om inte vi skulle övas i att klara oss utan, i händelse av kristid (det var ju strax efter kriget).

Annars var syslöjden aldrig min grej. Mamma (salig i åminnelse) fick rycka in i akuta lägen så att jag kom vidare med stickade sockar, vantar, grytlappar... Utan henne hade jag väl suttit där än...

Inte så att jag slarvade... nej, noggrannhet är min arvedel. Långsamt och filosoferande 'pillade' jag vidare. Sånt går väl inte för sig i dessa tider.

   Vi fållade alltså ett, säger ETT FÖRKLÄDE plus ETT LAKAN med pillestygn! Ser det framför mig än i dag. Även här fick mamma rycka in före sommarlovet. Men övningen sitter, och kommer till användning nu och då.

Hos Vännerna häromsistens kom ämnet på tal. Klassiska gympapåsen först. Den fanns i rött, blått eller grönt bomullstyg, rutat med små tunna vita linjer. Alla hade likadana. Namnet broderat i korsstygn. Den påsen hade jag länge kvar som bottenskydd i en korg, men nu är den borta.

Trots syslöjdens prövningar var jag ingalunda förkrossad. Mästarprovet kom först efter skolan. Med symaskin självklar i huset växte man upp med uppfattningen att ALLT GICK ATT SY, bara man gav sig fasen på det. Alltså började jag sy mig... en bikini!

   Inte det enklaste, men... yes. Med tecknad bild på läcker dito som förlaga (solbikini, vill säga) samt fullkomligt besjälad av idén räknades det och mättes i en väldig fart. Avböjdes vänligt mammas erbjudande om hjälp. Kördes själv, kanveta! Och den blev klar! Och bra! Fullt användbar och höll i flera år. Det skulle slöjdfröken ha sett...

Fållstygn:

"Stygnen bör vara prydliga, små, nästan osynliga. Fogningen bör vara extra stark."

 

Ruth

27 september 2009 22:26

Syslöjd var rätt så kul i skolan, har alltid gillat att pilljobba med fingrarna. Min gympapåse var röd/vit-rutig med RB stiligt broderat på ena sidan och ett dragsnöre i en kanal upp till. Sy och fålla för hand var inte så kul, men som du skriver så sitter det i benmärgen fortfarande. Du var duktig du som sydde dig en bikini..

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

Väninnan

27 september 2009 22:44

Varje elev skulle ta med något hemifrån som behövde ”böttas” sa’slöjdfröken. Min mamma som var väldigt noga med att laga kläder och stoppa strumpor hade bara ett MYCKET slitet örngott att skicka med. Detta hade hamnat i korgen för fönsterputstrasor och meningen var att det skulle hamna där efter ”böttningen” också.
Mamma: ”Säg till fröken att du bara behöver laga EN reva i örngottet.”
Men fröken ville tycka själv, så det blev ett ”böttande” av HELA örngottet. ALLA STYGN SYDDA FÖR HAND. Båda sidor dessutom. Det blev plötsligt ett användbart örngott.
Vårterminen gick åt till detta samt att sy ett huvudhuckle till skolköket. Förklädet till samma skolkök hann jag inte med. Det fick köpas i affär. Har jag använt mig av denna otroliga kunskap? Om det fanns något glädjefyllt inom mig när det gällde pillestygn så försvann den glädjen just den terminen.

 

skogsfrua på dal

28 september 2009 11:31

Ho ho, va kul, du menar inte att den blårutiga ...nä inte gympapåse på min tid, att ha nattdräkten i tror jag, haha! men med korstygn. Måste foto den bums jag har den nämligen KVAR! Jag var precis likadan som du i slöjden, det tog sin tid men allt blev välgjort. NU skulle jag aldrig klara småstygnen det är ögera se;)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...