Svarta jeans, vinröda dito, vit skjorta eller topp, sidenscarves i läckra färger... svart kavaj, glenncheckrutig dito eller moccakavajen...? Mannekängat hela kvällen inför begravningen på onsdag. Efter 13 kilos viktminskning finns plötsligt kläder att välja på. Ovant. Fast två av kavajerna har nog urmodigt snitt, moccan är evergreen.

Husbonden ville inte bli störd, skulle titta på sport. Sa han... och satt sen med näsan i vädret, hihihi. Trött efter nattjobbet. Men det gjorde mig inget; Spegeln är den enda sanna åskådaren (sa narcissisten). Men allteftersom kvällen led svällde jag upp och kände mig bara obekväm efter allt ur och i.

Roligast av allt var att mina svarta jeans är aktuella för insömnad på låren! Modellen var onödigt "ridbyxig" upptäckte jag. Orkar jag på den knappa tid som är kvar...? Njae, de får duga.

Har i övrigt haft fullt upp med egenvård under dagen och bott i badrummet - utom för två timmars sömn. Sånt ska också göras. Mycket har blivit eftersatt de senaste månaderna p.g.a pappas sjukdom och bortgång. Skön dag för återhämtning.

Nu gäller samling inför Den Viktiga Dagen och fickorna fulla med näsdukar. När mamma begravdes för drygt två år sen grät jag floder under "Bred dina vida vingar" och näsdukarna tog slut, måste återanvändas. Nu har vi valt glada sommarpsalmer och sen sjunger ju kören också.