En yttepytte eld tändes här idag. Vädret var perfekt för verksamheten (regn, dis och svag vind) och ris har vi i legio efter vinterns avverkning i Parken. Men… säkrast att hålla brasan låg ifall vindarna skulle ta i.

Brasan får också representera den glödgade vrede jag känner över högerregeringens försäljning av våra statliga bolag (först Vin & Sprit). Först blev jag så trött efter sexkilometersrundan att jag tuppade av i en så kallad lutare på maten och inte lite heller… Sov i fyra timmar!

Det blev ändå för komiskt. Satte mig för att titta i ett stort broschyrsjok om bokklubben för böcker om Livsenergi och med den i famnen sov jag gott i FYRA timmar. Hihihi, ja sömn ger ju energi…

Första dagen med sommartid består alltid av ett enda velande med klockor från början till slut. Eftersom vi haft sommartid i 28 år har man lärt sig åt vilket håll klockan ska vridas men det förföljer mig hela dagen. Att ställa om alla tiduren i fågelhuset är en särskild procedur och där får man ha huvudet med sig eftersom fåglarna inte ska gå upp varken tidigare eller senare utan följa normaltiden. Undra på att man blir snurrig. Videon är ännu inte omställd och inte bilen.

När sommartiden inleddes 1980 jobbade jag som nattvakt och jag minns att en av killarna vägrade gå med på sommartid. Han behöll normaltiden på sitt armbandsur. Undrar om han gör så än…?

Husbonden har jobbat med byte av markistygerna. Upptäcker att vi tagit lite galna mått. Ingen talar om för en vilka mått som ska tas när man beställer så vi gjorde några kvalificerade gissningar. Således är de för korta, men går ändå mycket bra att använda (fast det retar oss). Ett par är alldeles för breda så det får vi fixa på nåt sätt. Mot betalning förstås…! Man blir så trött.

Mot kvällen drog vi till Pappa som behövde hjälp med lite ommöblering i sovrummet. Tankarna mognar till beslut efter att han bott in sig. Resultatet blev till största förnöjelse. Det tyckte vi allihop. Så var det omställning av hans klockor också...

Snön försvann här under dagen som i ett trollslag. Fler tranor siktades mot blyertsgrå himmel. Ett par starar flyttade in i en av våra holkar. Undrar om de var födda i den?

"Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen"...! Krokusen tog vid där de var före snön. Ett antal påskliljor ser ut att kunna bli något av. Och livet känns med ens lite lättare. Mjukstartade med 4 km-rundan efter snöstrejken.

Att nya markiser äntligen köpts och därtill kommit på plats får nog ändå betecknas som våraktivitet. Den förväntade solen har drivit på. Vare sig det blir mycket eller lite av den varan. Trodde jag skulle bli blind här när den starka vårsolen lyste på snön. Nu är man bättre rustad.

Husbonden fick upp en före middagen och en efter. I morgon ska han sätta nytt tyg (samma mönster) på fyra äldre markiser. Ett litet lyft.

----

Men sommartid... håhå, jaja... med snö på marken. Visst känns det löjligt. Nu är det ändå lite bättre än härom dagen. Någon snö har smält undan men lååångt ifrån allt.

Enligt vissa sömnforskare mår vi inte så bra av att gå upp tidigare innan vi får "hjälp" av solen. Det tar tid att ställa om. Tycker själv att det hade fungerat bäst med normaltid. Varför stressa hela mänskligheten i onödan med att mixtra med tiden? "Var tid har sin tjusning".

----

Travestier kan ibland bli rätt kul. Hittade en hel rad sådana på nämnda citat. Kan inte undanhålla dem för bloggens läsare. Blev själv lite fnissig över flera. Håll till godo:

Var tid har sin strid

Var tid har sina vänner

Var tid har sin Linné

Var tid har sina hot

Var tid har sina fiender

Var tid har sina skitstövlar

Var tid har sin sak

Var tid har sin moralpanik

Var tid har sina dogmer

Var tid har sina hästhandlare

Var tid har sina problem

Var tid har sina idéer

För ett år sen skrev jag i bloggen att sädesärlan kom. Efter årets bakläxa på våren hoppas jag verkligen INTE att ärlan är på väg. Den behöver ju insekter att leva av. Är glad om den dröjer ett tag till.

Däremot rapporteras dagligen på Falbygdens Fågelklubb antal tranor vid Hornborgasjön. Idag räknades 11 800 fåglar in.

-   Ett jäkla tjat om tranor i den här bloggen.

-   JA, men jag bor ju nära Hornborgasjön och det ÄR ju så mäktigt.

Den som vill se oerhört vackra bilder på tranor hos Falbygdens Fågelklubb kan klicka HÄR. Där ligger också en liten video som skildrar ljud och upplevelse för den som inte har dem runt knuten. Jag ryser i alla fall och får tårar i ögonen. 

"Thank God it’s Friday" hette en disco-LP jag köpte i den grå forntiden. Var ute efter lite pumpa-pumpa. Den var inget bra. Motsvarade inte alls förväntningarna. Inte heller denna fredag kväll är någon höjdare. Sitter just och småhuttrar efter att tempen sjunkit till kamintändningsdags efter Så ska det låta.

"Oh, God I’m tired" vill jag istället utbrista. Ögonen hänger på trekvart och har gjort så hela dagen, ja, egentligen flera dagar i rad. Tror det beror på den illa tajmade vintern. Snackade runt med folk i affären idag och dom tyckte detsamma. Tröttheten var tämligen utbredd och man skyllde samfällt på snön och kylan. "Thank God, I’m not alone" utbrister jag istället.

Så trevligt 'Så ska det låta' ändå är. Prestigelöst och glatt och med gott humör och leklynne. Är lite bränd från förra fredagen när Carola saboterade tillvaron... eller var det SVT själva? Skvallerpressen fick det att framstå så.

----

Trevlig kille ringde ikväll med beröm för en avhandling jag gjort för några år sen. Sånt piggar alltid upp. Vi hade visst talats flyktigt vid på ett årsmöte någon gång och nu samlade han sig för ännu ett sådant i morgon. Vi var snudd på befryndade själar.

----

Etapp II med övervakningskameran har inletts. Fick bild men inget ljud. Husbonden var eld och lågor och rusade ut i fågelhuset med kameran, men tv-skärmen envisades att vara blå. Upptäcktes att yttepytteantennen måste stå precis rakt upp för att få bild. På både kamera och mottagare.

Men… fortfarande intet ljud. Typiskt. Säg det som går på räls. Gav upp.

-   Men du hade ju stängt av ljudet, ropade Husbonden strax.

-   Javisst, ja, det hade jag glömt.

Det hände när jag tog mig en lutare till 24 Direkts riksdagsdebatt som jag hade på mest för att uppnå lämplig ljudmatta för hundarna så att dom inte skulle stoja till över småsaker när jag precis har somnat in. Det är dom annars experter på och jag brukar få hjärtsnörp. Dom uppförde sig som små lamm, men riksdagen tjattrade om försäkringskassan. Oerhört viktigt egentligen, men jag orkade bara inte.

Ute tar det visst i att blåsa igen. Det må vara hänt bara vindarna kommer från rätt håll, dvs. söder.

Neej, nu tar tröttheten överhanden när kaminvärmen sprider sig i Lilla Huset. Jag stupar och bloggens besökare önskas god natt och trevlig helg!

Har just varit ute och hämtat in dagens post. Klockan tio på kvällen! Den blev bortglömd för att jag tidigare på dagen hämtade gårdagens (!) post. Man kan ju undra hur det är fatt här.

Snön krasade under fötterna med ljudet av maräng. Är det sista kalla natten? Ska det äntligen vara slut på denna pina nu? Den gångna natten hade vi minus 11 grader. Det vankas varmare väder, enligt SMHI. Det tror jag när jag ser det. Blundade för tre olika snöfall mellan solskenet idag.

Personligen förstår jag inte det roliga med snö. Många säger att det är så trevligt och vackert och härligt… Enligt mitt förmenande är det vackert i december när mörkret behöver lysas upp, sedan kan det kvitta. Nu är det bara löjligt. Man blir ju snöblind när solen skiner. Drar ner jalusierna och har solglasögon på. Ögonen klarar det inte. Därtill befarar jag att påskliljorna är förstörda. De brukar vara stryktåliga, men detta var nog föör mycket. Hur kul är det? Det är naturens straff mot mänskligheten, känns det som.

Slut på gnäll för ikväll, hehe.

• Idag hämtades våra nya markiser som beställts för ett tag sen. Äntligen i rätt tid, lagom före sommaren. Det ska däremot bli roligt.
• Kul var det också att Husbonden efter råd från Grannbyns tv-handlare kom på rätt spår med intrimmandet av vår nya övervakningskamera. Ett steg i rätt riktning. Vi såg egna bokhyllan i tv:n. Vidare till etapp II i morgon.
• Åhej, nu väntar räkningsbetalning. Va' kul... ja, att få pinan gjord alltså och bli skuldfri. Man är väl uppfostrad att göra rätt för sig.
• Ja förresten, kasade Väninnans Äkta Hälft ner i diket med bilen häromdan efter inköpsrunda. Skadefri. Som tur fick han hjälp av God Man Med Traktor. "Den som gör en resa har alltid något att berätta" heter det.

Slutet gott, allting gott.

Ännu en av alla dessa dagar…

Blev sen hos fåglarna i morse. Hann bara återvända och lägga alla skålar i blöt när God Vän ringde. Telefonen gick varm i två timmar (manlig bekant, dom kan också…!). Ungefär där sprack hela planeringen. Sugen på stekt ägg och bröd vilket intogs under samtalet, rationellt som tusan;-}

Blundade för akut snöfall tills solen åter lyste.

Utgrävningen i hemmets dunkla vrår fortsätter, letar efter speciella bildförstoringar. Saknade bilder saknas fortfarande. Fann däremot annat kul. Försjönk i minnen. Överfölls av trötthet. Satte mig i tv-soffan med hundar till Elvisfilm på TCM. Dåsade till. Vaknade med dåligt samvete (varför då?… jag är ju sjuk… när ska jag lära mig?).

Vissa dagar tappar man bara greppet. Startade diskmaskin, tvättmaskin (med bara en skjorta) och drog runt med Långsnablade Draken, tre kända knep när man vill fejka duglighet. Det brukar hjälpa, så ock i dag. Därmed kunde kvällspasset startas en aning nöjdare.

Ännu mer snö! Härtill är jag nödd och tvungen… att sätta in snöbilder den 25 mars, alltså. För minnet.

Ställde in planerad resa till Byhålan för inköp av fågelfrö. Det vräkte ner för mycket. Trodde inte mina ögon när det mitt i stora snöfallet anlände en hel starflock. Det var starar på talgbollarna, starar på marken, starar i träden, starar i fågelbordet och trastar på marken och i träden (förutom alla de vanliga då…) Det var världens hålligång vid fågelbordet. Fullknôkat, som vi säger här.

Nu skulle det varit fågelräkning. Nu har alla som inte var här den 23 januari kommit fram. Domherre, grönfink, gulsparv, hämpling, bergfink plus alla mesar som vanligt. Men stararna…! Så fina de var, och hungriga. Härligt att kunna bjuda de långväga resenärerna på mat när de kommer hem.

Förhindrad att ta bilder på dem då utfodringen ligger i Parken på andra sidan vägen med häckar emellan. Vi ser men kan inte fotografera för alla grenarna.

När jag pratade med grannen på telefon för att samordna trastmatningen såg jag genom köksfönstret tranorna som kom… mitt i snöfallet. 15 stycken. De kunde inte hålla sig längre. Krrrooh, Krrrooh, ropade de när jag öppnade fönstret. "Vi är hemma, vi är hemma". (Ooo, jag ryser) Härligt! Dom kan väl inte ha fel…? Nu måste våren ta fart.

Åtta timmar tar resan från den tyska ön Rügen till Hornborgasjön, läser jag i lokaltidningen. Där står det också att tranorna stänger av blodcirkulationen under knäet så att dom kan stå på is och i kallt vatten. 2 300 tranor är framme nu och dom dansar, hoppar och flyger, berättas det. Full rulle alltså.

Tranorna utfodras med korn som de äter upp sig med inför häckning och för dem som ska fortsätta norrut. I fjol vräktes 120 ton korn ut runt mars-april till tranorna.

Blev så uppiggad av detta att jag genast åkte till Byn och köpte mer fågelfröer när snöfallet slutade.

Tranbroderiet gjorde jag för snart 40 år sen. Gammal kärlek rostar aldrig.