Ensamstråt i morgonljus. Inte en bil i sikte. Fridfullt.

"Gå ut min själ och gläd dig vid den store Gudens gåvor".

"Se, hur i prydning jorden står, se, hur för dig och mig hon får

så underbara håvor."

Rågen har redan nått 60 cm höjd, om det nu inte är rågvete förstås... Det händer nya saker inom odlingen numera och lantbruket är inte som i min ungdom.

Läser på Wikipedia att vi utöver våra fyra klassiska sädesslag havre, korn, råg och vete kan räkna med ytterligare fler: dinkel, hirs, ris, majs, sorghum, rågvete samt durumvete, speltvete och bovete. Den sistnämnda är inget vete, sägs det, utan en blomma som används som vete.

Lilla huset fylls alltmer av ting jag icke kan slänga från pappas bibliotek. Släpade i dag med mig bland annat dessa:

Ebbe Vilborgs bok "Latinska citat" som jag ändå tänkte köpa, Alice Lyttkens kulturhistoriska verk om den svenska kvinnans historia i tre delar, två gamla särtryck ur Karl Marx' Kapitalet, Göran Häggs "Praktisk retorik", släktforskarlitteratur och flera böcker med fina foton från det gamla Göteborg. Därtill bland annat ett filosofilexikon, ett om symboler, ett om litteraturhistoria och världsreligionernas födelse samt främmande ord. En barnbok från min småttingtid, flera av Västgöta-Bengtsson, några historieböcker och sådär håller det på...

Har tömt kassarna och försökt finna tillfälliga boningar åt alla dessa böcker och klockan har gått... Borde tagit te och knäcke för flera timmar sen och blev sugen. Märkligt vad gamla ostbågar kan kännas fräscha när suget sätter åt. Vet inte hur länge de legat i skåpet men de var åtminstone inte sega. Hittade också några vitlöksstarka snacks som också dög. Nä, nu får jag ta något vettigt i sena natten.

Denna lilla söta skrift från 1913, med det ursprungliga priset 25 öre, kunde jag inte motstå. Studentföreningen Verdandis småskrifter är ett stycke kulturhistoria. Detta lilla platta häfte i A5-format fanns också i pappas bibliotek förstås.

"Studentföreningen Verdandi bildades hösten 1882 för Uppsalastudenter 'hvilka omfatta tanke- och yttrandefrihetens grundsatser samt hysa intresse för allmänt mänskliga och samhälleliga frågor'. Dessa intressen ventilerades vid de offentliga diskussioner som föreningen arrangerade. Föreningen drev också bibliotek."

Verdandi som gav ut mängder av småskrifter kan man lära sig mer om HÄR. Citatet ovan kommer härifrån.

Fram till 1920 hade 235 nummer givits ut. Det avbildade exemplaret om Kristendom och moral har nummer 148.

Verdandi (= det som är) är även namnet på en av nornorna (Urd, Skuld och Verdandi) i den fornnordiska mytologin. Hon representerar nutiden. Nornorna bodde vid Mimers brunn vid världsträdet Yggdrasils rot där de spann ödets trådar. Källa: Wikipedia.

... med blommor till minneslunden blev lite knepigt i år när det redan ligger blommor kvar efter pappas begravning i veckan. Tänker mig att de kanske åter förenas. På andra sidan.

Sällan har vi haft så totalt sammanbrott på klipparfronten som i år. Av fyra maskiner var det endast  EN som startade när det var så dags, den eldrivna gula. Inte konstigt att vi har fyra, man kan ju inte lita på dem. Vågar helt enkelt inte lämna bort dem.

Jonsered med uppsamlare gick bra i många år men det blev tungt att tömma. Den har skakat sönder i vissa detaljer men har dugt som reserv. Tills nu… totalstopp. Klippo längst till vänster är nyast med konstig snabbstart i handtaget som skriker till med ett illvrål när man slår till. Det skär i öronen men "ska vara så", säger expertisen. Har varit skeptisk till den där tekniken hela tiden. Skriket låter inte seriöst. Efter två somrar stendog den.

Den gamla ärvda Klippo utan drivning har varit ett säkert kort fram tills nu… Totalstopp där också.

Husbonden har åkt bort och fram med klipparna till specialverkstad för att få rätsida på allt. Han hämtar en och lämnar en annan. Den nye fick de bakläxa på, den startade inte ens efter reparation. Tillbaka igen. Och Klippo som ska vara så pålitlig… Det här sliter på psyket.
Den gule hade vi just lovat bort till grannen men nu blir det inget av med det. Nänänä, vem byter ett säkert kort...?

Vare sig man behöver mycket eller lite mediciner är en präktig medicinlåda guld värd. Lilla Huset har samlat allt i en vanlig utdragslåda i köket, nästan som på apoteket faktiskt. Vilken överblick!

Vi är såååå nöjda. Utdragslådor finns ju numera både för grytskåp, specerier samt kyl och frys (sällsynt visserligen, men vi har sett). Varför inte för mediciner? Inte lämpligt med barn i huset, men annars…

Även om man inte har stort medicinbehov räcker knappast den där lilla vita standardplastlådan i städskåpet särskilt långt. Nä, fram för överblick istället för att stå och rota efter det som alltid står längst in och aldrig syns. Här har vi både folk- och djurmedicin.

Försöker skriva ett inlägg medan flugor smälls till höger och vänster. De dras till kontorslampan så här i kvällningen. Brrr... har svårt att tåla deras krypande på armar och ben, usch. Mycket vila i dag. Fullkomligt utpumpad. Under en av mina "lutare" var de äckliga värre och spelade roll i en dröm som för första gången på länge inte handlade om död, men väl om sjukhus... suck. Verklighetens krypande flugor blev där till kackerlackor... åhbläää.

Under någorlunda vakna stunder har jag kikat på foton och utrett vilka som deltog på begravning och med annan hedersbevisning. Det blev en lång lista. Vill ju ligga snäppet före... undan det som undan är... hur trött man än är, blir det alltid bäst när man har allt i färskt minne.

Texten till tackkorten är formulerad  och eftersom den rör flera bloggläsare som bidragit med snälla kommentarer under en svår tid publiceras den här, först som sist:

"Ett varmt och innerligt tack för deltagande i sorgen, för värmande samtal, för vänliga ord och tankar, för vackra blommor samt härlig sång och musik som gjorde pappas begravning till en ljus och minnesrik högtid."

Och härmed vare det punkt och slut på denna etapp i mitt liv. Nu gås det vidare.

----------

Kastades bryskt in i schlagervärldens hallå när jag vaknade efter ännu en lutare i tv-soffan. Det är visst sån där utslagning i melodischlagern i kväll. Hade just missat Perellis bidrag med en hårsmån, det enda jag ville se. Ruskades istället om av ett knippe nakna damer i silvriga bikinis med närbilder på all naken hud...!!!!! (Det är schlager det...)

Och strax efter signifikant nog ett pausinlsag med basketklädda killar i dessa illasittande XXXXXL-stora tygsjok ner till vadorna! Vilken värld.

Den gamla rebellen kommer nog aldrig att kunna lära sig gilla läget. Tror man får befinna sig i opposition mot allt resten av livet, fniss*

Pappas begravning blev jättefin. Det var sååå fint och sååå rart, och det lilla kapellet fylldes till brädden när alla körvänner intog platserna. Dörren stod öppen mot kyrkogårdens grönska under hela akten och det var underbart vackert.

Den enda som inte hann fram var körledaren själv som genomgick ögonoperation dagen innan. Hon var lovad att komma iväg i tid, men något strulade på sjukhuset. Vi väntade förgäves en kvart, sen drog klockringningen igång. Kören fick ackompanjeras av kantorn istället och prästen Lovisa var perfekt.

Mitt näsdukslager förblev oanvänt. Tack vare körens medverkan bröt jag inte ihop. Först under den avslutande Air av J S Bach rök två av dem.
- En mycket ljus och minnesvärd högtid som inte kunde ha varit finare, som jag sa i mitt tacktal vid minnesstunden.

----- 

Matt och tillfreds. Ansvaret släpper. Nu sätter vi kanske inte punkt men väl kommatecken. Vid hemkomsten till Lilla Huset var man alltför trött för att göra något vettigt och alltför rastlös för att lägga sig. Letade upp det mest intetsägande tv-program jag fann; tennis att bara tomglo på i väntan på samtal till den förlorade körledarens återkomst till bygden. Hon… ’gamla mänskan’… hade stortjutit på sjukhuset som ett barn av frustration över att hennes deltagande sprack (det var nog konstnärstemperamentet;-}). Viktigast dock att operationen lyckades, hon kan se detaljer igen!

Lugnet återvänder och livet blir normalt. Sorg och saknad men med ljusa minnen. Vet inte om man kan säga så, men gör det i alla fall…: Åh, vilken lyckad dag.