Strax for vi ut i nostalgiska trippar om bland annat gamla stenmanglar, dessa fruktansvärda dånande kolosser. Fullkomligt livsfarliga och … frågan är om de inte var onödiga också…? Läste just på nätet att det krävdes fyra man med VARSIN TVÅTONS DOMKRAFT och två timmars arbete för att flytta ett dylikt Stor-Tung-Ting till bara ett angränsande rum.

Hur många mannar, krossade fötter, fördärvade ryggar och klämda händer krävdes för att få ner dessa tingestar i källarna på 1940-talets flerfamiljshus? För det var ett måste. Varje flerfamiljshus med självaktning SKULLE ha en mangel i tvättstugan.

Varifrån uppstod detta behov? Det ansågs tydligen så viktigt att hemmafruarna skulle hantera dessa livsfarliga redskap. Och så angeläget att vuxna arbetsföra karlar skulle riskera liv och lem för att få in dem i husen. Och tydligen så oumbärligt att det riskerade klåfingriga barns händer och armar.

Och allt detta arbete i en tid när allt annat hushållsarbete tog sin tid. När kläder skulle sys och lagas, strumpor stoppas, kragar vändas och bröd bakas mellan syltning, saftning, konservering och inläggningar. BARA FÖR ATT FÅ SLÄTA LAKAN OCH DUKAR…!!!! Förspilld kvinnokraft.

Frågan är om inte stenmanglarna var direkt onödiga.

Ingen av oss manglar någonting. Jag har aldrig använt en mangel i mitt drygt 60-åriga liv. Jag hänger lakanen på tork. Torra lakan viks ihop och slätas under liggtiden i linneskåpet till. Och känns helt släta och underbara att sova i. Dukar stryks med strykjärn.

-------------

Slöjdmagasinet värnar manglandets konst.

Asplöven darrar i kvällsbrisen och några humlebarn letar sig tillbaka till boet i husväggen. En ensam mås ger sig av mot väster och koltrasten drillar sin vackraste visa när jag kollar att DHR-gänget tagit sig in i fågelhuset.

Av 230 fåglar är det alltid några med sämre förutsättningar och dem får man kolla lite extra. Som t.ex Fanny med hjärtfelet och 'Blinda Rosa' med starr och några till. Nacki hade en trött period när hon inte tog sig upp till ingångshålet. När hon pep hjärtskärande skyndade mamma till tacksam hjälp. Ja, hon väntade på att bli upplyft, hehe. Några extra kvistar gjorde susen och nu klarar sig DHR-arna bra på egna vingar.

Gladdes oerhört åt lilla 'Blinnis' idag. Hon har haft ögoninfektion i ett par dagar. Satt en dag totalt förblindad på golvet i fågelhuset med båda ögonen igenmurade, stackars liten. Var det något hon varit allergisk mot? Ingen aning. Satte in sulfa direkt (hjälper mot det mesta) och efter två dagar har svullnaden gått ner och hon ser igen. Idag var hon ute flera gånger i utevoljären, badade, letade mat, flög obehindrat och landade pricksäkert på de smalaste grenarna. Heja Blinnis.

Själv stapplar jag mörbultad omkring som nyss hemvänd från kriget. Vad har då hänt? Har faktiskt bara verkat apostlahästarnas hovar men minsta ansträngning ger stora efterverkningar numer… Mer behövs inte vid ME/CFS (kronisk trötthet). Husbonden fick dammsuga. Annat var det förr...

Som i ett inlägg i bloggen för två år sen "Välkommen sol". Herregud vilken dag! Har jag hållit på sådär? Sånt klarar jag inte ens på en hel vecka nu.

Skam den som ger sig. Innan hösten är slut ska jag ha tagit tillbaka lite av min förlorade sömn och laddat hjärnan till åtminstone 25 procent. Det är målet. Men under midsommarljusa nätter får man väl skippa såna planer. Kanske kan man ta en lur i solen någon dag istället.

Fram till sänggåendet gäller nu hälgång med tussar mellan tårna. Prövar nytt nagellack Midsommaren till ära. Nöjd med färgen.

Lilla Huset önskar alla därute en riktigt Glad Midsommar.

Aldrig har väl vår rhododendron blommat så vackert förut. Kanske mådde den väl av den hemska vintern? Inte vet jag, men nu överträffar den sig själv. Blomstertiden är här, det blir inte svårt att få till en bukett under kudden. Det syns när man hämtar grässtrån i vägkanterna till fåglarna.

Tyskarna har just gjort mål på Ghana. Tyckte väl att det såg så ut när jag lämnade scenen. Välförtjänt, men tvärtom vore roligare.

Sömnexperimentet i natt föll inte så väl ut. Åtta timmars sömn med två uppvaknanden var bättre än på flera år ty vanligen sover jag sex timmar eller mindre. Men efter all denna tid i sängen vaknade jag stelare och tröttare än på länge. Vet inte riktigt hur det ska tolkas. Orkade i alla fall klippa gräset och den rätta midsommardoften lägrar sig över Lilla Huset.

I dammen står dagliljorna tätt och flera näckrosor har knoppar. Vi samlar oss för midsommarlunch med vännerna... ska man våga satsa på uteplatsen, tro. Vädret verkar bli hyggligt om än opålitligt. Precis som det ska vara. Klickbar bild.

Victoria har fått sin Daniel och Sverige har fått en ny prins. Visst följde Lilla Huset detta stora 'spettacolo'. Hela dagen. Jag menar… har man matats med detta i flera veckor så är det lika bra att fullfölja.

Laddade med näsdukar till vigseln, vilket visade sin vara ett smart drag. Kronprinsessan var vackrare än någonsin. Båda lyste av lycka. Mest tycker jag nog synd om prins Daniel… detta kan inte vara lätt. Victoria stöttade och tröstade. Och när han började gråta vid altaret så bölade jag också. Buhuhu… de var så rara.

Victoria är mycket stolt över sin prins – med all rätt. Han verkar välgrundad och trygg. Daniel verkar väl omhändertagen i kungafamiljen och kronprinsessan har lättat upp stämningen med att släppa in SVT på riktigt nära håll. Det kanske går bra det här. Så i Lilla Huset har icke ett enda vettigt något gjorts idag.

Visst är det ett spektakel av stora mått. Med en hoper människor som tror sig vara märkvärdigare än alla oss andra. Fast i dessa tider när borgarna river vårt välfärdsbygge och invandringen får flata svenskar att fegt flytta skolavslutningarna ut ur kyrkorna så är väl kungahuset snart den enda traditionsbevarare vi har.

Så… det ÄR dubbelt. Icke förty gläds Lilla Huset oerhört med de unga tu. Och kul har det varit att se mycket från Stockholm och Slottet.

Men solnedgången är alltid vackrare över Lilla Huset än i Stockholm, så det så.

Ny klippare inköpt till Lilla Husets 2500 kvm gräsytor.

Husbonden hastade ivrigt iväg och hämtade.

Karlar gillar att testa gränser... Med karl i huset blir livet spännande...

Ooops… skulle den gå in? Klippbredd 85 cm, men kåpan var betydligt bredare.

Grindhålet är en meter brett. Mättes och funderades.

Tre centimeter till godo totalt, men då måste grinden hakas av. Test skedde idag. Klickbara bilder.

               Grind av                Sakta... sakta... tajt              TAJT VÄRRE

Puh... det gick!

Och gräset blev klippt alldeles lagom före regnet.

Åh, härliga regn, äntligen kom det. Gräsmattan har till och med börjat gulna efter den sista tidens uttorkning med brännande sol och blåst. Brandfaran är stor nu och grödorna växer dåligt. Flera bönder häromkring har redan slagit första höet fast det var kort. Den som inte hann under den långa solperioden fick skylla sig själv. Fattar inte hur fort tiden går. Man lever upp i april och strax är det midsommar. Mahoniablad ovan.

Bofinkhonan verkar redo för andra kullen när hon samlar nytt bomaterial.

---------------

Tonårs- och hästvännen E-B ringde idag. Vi hade en första kontakt efter 45 år, typ, för tre år sedan och sen har tiden gått. Nu var det dags igen... TVÅ OCH EN HALV TIMMAS SAMTAL. Telefonarmen värkte men mycket avhandlades. Hon planerar att skaffa getter, hellegod, sötast och roligast bland djur. Ses kanske i höst... vem vet.

- Sticker iväg och tittar på fotboll, sa Husbonn’ och försvann som en vind i kvällningen. Bylaget, div IV, hade hemmamatch och Husbonden med gammalt fotbollsförflutet gillar att hålla sig á jour med sakernas tillstånd (han är en sån som läser tabeller...). Många på jobbet är involverade i traktens lag som tränare å sånt. Resultat 4-0.

Mer lyckad var nästan lotterivinsten han fick med hem (se bilden) med varor från Byns charkuteri. Åharrenadå… prinskorv, bratwurst, falukorv, grillkorv, leverpastej, varmkorv, marinerade karrékotletter, ölkorv, Nickos Banatzki, bamsekorv och ostbamse. Samt en stor rökt wurst som vi genast skar några skivor av innan allt åkte in i frysen. Grillsäsongen är räddad.

Som svar på fråga; efter tre dagar i full aktivitet tarvar undertecknad vila, vila, vila för återhämtning. Inte blir det bättre med hjärtklappning efter telefonterror (tack för flera tips!). Har äntligen fått tid till Gottfriesmottagningen för utredning av trötthet – förmodad ME. (Läs HÄR.)

Har snart väntat mina tre månader. Ringde för att kolla om det var aktuellt eller om semestrar skulle komma emellan. Sedan sjukdomen uppmärksammats i tv och press har mottagningen blivit totalt nedringd av folk som söker hjälp. Människor mår dåligt i dessa tider. Väntetiden efter remiss är nu utsträckt till SEX MÅNADER.

Och tänka sig… jag fick en bokad tid. Va…!!! Trodde knappt mina öron. Om drygt fjorton dagar är det dags. Kallelsen kommer i morrn. Blev så glad att jag lipade en skvätt när jag lagt på luren.

För övrigt… sovit, sovit och slappat i några dagar. Sett Clintan-filmer två kvällar å rad. Stekt biffar för flera middagar, utövat fotvård och städat marsvinen.