Inget På Spåret för oss i kväll. Vi bröt vanan och hamnade tämligen ur spår. Flummade istället sta’ på filmvisning om lantbrukets historia. Man undrar hur en film om ”Lant- & jordbruk under 1900-talet” kan locka så många på bästa tv-tid en fredag kväll med snålblåst. Visserligen i lantbruksbygd, men ändå… 80 pers. tänkte som vi och bygdegården blev fullknôkad i hast. Också LRF-avdelningen förvånades över anstormningen, men trollade fort fram fler stolar. Även korv och kaffe räckte till. 

Det märks att det är retrotider. Vi är alla lika vilsna över de stressiga tider vi lever i, utan vare sig eftertanke eller framförhållning. Ingen vet vart vi är på väg, men fort går det… 'Framtiden har inget facit', precis som titeln på den skrift som delades ut. Bondens villkor stod förstås i centrum. Jag hade redan glömt hur maffigt Bondetåget 1985 var… och så pass nyligen ändå.

Här satt vi och njöt av bilder från förr med tröskning på gammalt vis, skogsbruk med häst, hästtransporter med säckar till silorna, och ”mjölken från ko till butik”. Mjölkhanteringen var ett evigt slit från början till slut. Från lagårdens mjölkning, kylning och transporter, till Mjölkcentralens invägning, provtagning, diskning och tillverkning av ost och smör. Allt gjordes för hand 1920-30. Ofattbart. Man blir aldrig fullärd.

Filmen omfattade tre delar à 40 minuter vardera. Pauser emellan och mycket snack. Sorlet steg högt i tak, allt högre för varje paus… fast vi avvek efter del 2.

På tal om film så kom med posten en himla trevlig folder om vår nygamla biograf på Byn – NöjesStjärnan, digitaliserad, kanveta. Ideellt driven i föreningsform har den återupplivats och håller igång med imponerande program. Vi går ju aldrig gå på bio, men man vet aldrig… Är så innerligt glad och stolt över att biografen finns – och fungerar på nytt. Foldern är riktigt lockande. Bifogades även tom popcornbägare, att medtagas för fyllning på plats…