Bloggar ute för första gången. En varm dag. Vill inte gå in. Grannens traktor tuffar på med sista hölasset. Vinden slår i parasollen och kalvarna ligger, om inte direkt vid mina fötter så åtminstone, några meter utanför staketet. Det svalnar av. Tröja på.

Höskörden är i full gång på bôggda. Dagens utflykt gav mig egna bilder på så nutida rariteter som höhässjor. Vi ställde oss på bromsen... vem vet om det var sista gången man hade chans att fota. Flera vyer prövades. Hässjor är arbetskrävande (säger en som prövat) men ger den ojämförligt bästa kvaliteten på stråfoder. Men ack, så sällsynt idag.

Färden gick till unga familjen för en titt på nya bebin som bara sov och sov. Ett mycket förnöjsamt barn, meddelar modern som just nu ”vill vara hemma med barnen hela livet” och nästan får hjärtsnörp av att behöva tänka på att lämna bort dem nånstans.

Medhavd mor-och-barn-bukett hade ånyo knutits egenhändigt. Randgräs, stjärnflocka, studentnejlika, gullnattljus, astilbe, salvia och daggkåpa ingick. Börjar få snits på det där nu.

Tvååriga Stella fick en liten 'storasysterspresent' - en axelremsväska med Pippi Långstrump på. Hon ääälskar Pippi just nu – en god förebild.

- Råttorna skriker på mat, hörs det nu från fönstret. Åh, kära nån. Här är man både blind och döv för tiden. Dags att dra sig inomhus för nu hänger regnet i luften. Tror visst att höet kom in under tak.

 

Berit Elisabet

10 juli 2013 21:47

Hässjor är en nostalgikers fröjd - jag blir så glad. :)
Ruiner är spännande som bara den!!
Mor-barnbuketterna - så fantastiskt vackra och en så underbar idé.

Men stora, stora fält med en och samma gröda (kopplat till en jättesilo dessutom) - jag får andra känslor än du. Stora mängder konstgödsel och kolossalanvändning av kemiska bekämpningsmedel. Inte minst raps kräver massiv insekticidanvändning. Jag tänker på bina.
Det finns andra sätt att odla med lika stor - eller liten - lönsamhet.
Fast i synnerhet linfält tilltalar i högsta grad mitt skönhetssinne. Så jag hoppas att lin inte kräver lika stor kemikalieinsats som raps.

http://beritelisabet.blogspot.se

Margus

10 juli 2013 22:06

Ja du, intensivdriften är inte eftersträvansvärd alls. Av hälsoskäl orkar jag inte protestera hos dem det vederbör, men hoppas att andra orkar. Under tiden njuter jag bara av det vackra och trevliga. Och att kor ännu finnes i vårt land;-) Oj, så kunnig du är på området! Bugar imponerad inför detta faktum;-)Fast jag tror att de som också har djur använder svämgödseln i odlingarna.

 

Berit Elisabet

10 juli 2013 21:53

PS till förra kommentaren - hur har det gått med din frys?
Min frys lade av en varm sommardag för tre år sedan, utan att alarmet gick igång.
Det var inte roligt, det mesta fick kastas. :/
Och ny kyl-frys införskaffas.

http://beritelisabet.blogspot.se

Margus

10 juli 2013 22:10

Det har gått bra. OBS det var inte frysen som gav oss skrämselhicka - det var kylen som frös, hehe. När vi hade frostat av snabbt så gick det vägen... Så långt;-) Orsak? Ingen vet med säkerhet. Jag säger som om allt numera: "äsch, det var väl nån glappkontakt i elektroniken"... Onödigt mitt i sommaren, dock. Vi håller andan i väntan...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...