Hersir frà Stora-Hof. Bara namnet är musik för mig. Sitter som en smäck på en islandshingst. Och vacker var han…

Här sitter jag och grottar ner mig i bilder. Scannern går varm nu när jag lärt mig kopiera in gamla negativ rätt in i datorn. Efter gravbesöket inventeras familjealbumen och gamla bilder digitaliseras, bl.a. på mamma och pappa som små. Här följer allt med. Minnesbilderna flödar…

Lisbeth med islänningarna var en rolig bekantskap från 1970-talet. Vi träffades på brukshundklubben och spårade ihop med våra hundar, min västgöte Jackie och hennes sankt bernhard ’Lillis’. Nåt mer omaka är svårt att tänka sig…

Lisbeth som var en driftig tjej importerade elva islandshästar till Sverige i samarbete med isländska staten och höll kurser i tölt. Förälskade mig i en av hästarna och deltog i kursen 1977, ledd av tvättäkta islänning vars röda knästrumpor jag minns bäst av allt så här långt efter.

Ville även köpa den där vita lurviga hästen, men livet ville annat. Honom har jag dock ett mer påtagligt minne efter - en lårkaka på höger sida. Han kastade av mig på stenfrusen barmark (bilden tagen sekunderna innan det hände). Lårkakan har nästan förintats med åren, men viss ömhet runt om och borttappad känsel mitt i ärrbildningen finns ännu kvar efter snart 40 år.

Sen fick jag annat att engagera mig i (västgötaspets, får och grisar) medan Lisbeth hängivet hölls med islandshästarna. Hon försakade både varmvatten och wc för att ha råd med detta. När jag börjat som lokalredaktör på ortstidningen var det bara självklart att söka upp henne för ett reportage. Artikeln är läsbar när man klickar på den. Övriga bilder är överskott från reportaget - 'den som spar han har'.

 

Elisabeth

1 april 2013 21:48

Ja men Lisbeth och Lillis kommer jag så väl ihåg och så kommer jag ihåg någon som föll av en häst...!!

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

2 april 2013 00:56

Ibland är minnet klart som korvspad!

 

Kasper

2 april 2013 23:10

När jag fått ordning på mina nya program (både fått in dem på datorn och lärt mig hantera dem) tror jag att jag ska börja scanna foton, jag också. Du inspirerar. :)
Härliga bilder visar du. Och Lisbeth har min beundran, jag har alltid gillat lite "annorlunda" personer. Såna som brinner för det de gör.
Det är dåligt med mitt bloggeri just nu, men jag säger som du - kanske det tar sig när det blir lite varmare och skönare. Och allmänt trivsammare att vara människa...
Men Kasper trivs. :)

http://kasperiab2.blogspot.se

Margus

2 april 2013 23:57

Då är vi två som "slarvar". Tror att värmen tinar upp våra frusna själar avsevärt. Vi väntar på den innan vi slänger in våra handdukar, va?
Det är vansinnigt roligt att scanna negativ mm.

 

skogsfrua på dal

7 april 2013 18:45

Roligt att se härliga bilder på Lisbeth! Vilket fint reportage du gjorde. Hästen du sitter på fick jag också äran av att testa, åkte av med dunder och brak. Han startade från 0 till max rätt igenom ett stänge , gjorde ett kast och jag landade på baken, det hade jag ont av i flera år. Hästen slutade på slakteriet som konstaterat galen. Jag vet inte, kanske var han bara* för hårt tagen som unghäst. Metoderna på Island var inte de bästa på den tiden. (hoppas jag har rätt nu om rätt häst;-))
Lisbeth kom in på islandshästar p.g.a mig faktiskt, jag hade ett par st som hon gillade. Hennes första häst var ett ganska tråkigt sto men det tog sig! Undrar var hon finns nu.

Eyolfur Isolfsson han med röda strumporna, hittar du på Fb! Han håller på än, jag tyckte att han verkade gammal då det begav sig men det var kanske skägget ;-)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

7 april 2013 22:46

Det är rätt häst - även om hästen var fel;-) Kul med lite nostalgi, om man bortser från de 'ömma delarna'. Bra att du bidrog med namnet på islänningen, hade glömt det igen. Jaså på Fb, hmmm. Du kanske hittar Lisbeth där också...

 

skogsfrua på dal

8 april 2013 13:37

Stavade namnet fel på vår läromästare, Eyjolfur ska det vara, han finns bland mina gillningar :-) Lisbet har kanske ett annat efternamn, Lisbeth Johansson är hopplöst att söka på, hur många som helst.

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

8 april 2013 21:53

Tack för rättelsen. Hon ploppar väl upp nånstans i cyberrymden så småningom, vi får vänta och se...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...